Sannas lilla blå!

Svenska språket är svårt och kanske inte så utvecklat som vi vill gälla.

Kanske därför så intressant.

Det går ju lätt att säga:

En rädd hund.
En rädd kanin

Men välj ett adverb som har ett i början.

Ett rädd? lejon
Ett rädd? får

Det ligger ju i en att sätta på ett T bakom "rädd". Men uttala (och stava) räddt om ni kan på ett vettigt sätt.


I stället för obestämd form så ger vi dom meningarna bestämd form.
Fåret är rädd.
Det rädda fåret.

Eller skall vi säga "Ett rätt Lejon".
Varför är Lejonet mer rätt än hunden?
Jag kan köpa att ett lejon aldrig blir rädd... Men ett får då?

Jag tycker att vi borde utveckla det svenska språket utan att för den sakens skull göra om det till engelska.

Slutflummat!

Ha det!