Sannas lilla blå!

Sonen här hemma är väldigt artig när man kommer bort. Han är minst lika artig här hemma. Det finns bara en hake.
Det finns ett krav när han har sagt tack. Det måste ges ett kodord tillbaka. Kodordet är inte svårt - Varsågod.

Men ibland så är man mitt i ett samtal, pratar i telefon eller har munnen full själv. Då ger man inte kodordet med en gång.
Då kommer uppmaningen som ett brev på posten ...

-Kan jag få mjölk, snälla mamma?
-Ja visst!
-Tack, mamma
- ...
-Jag sa TACK, mamma!
- Va... Jaha, varsågod!

-Pappa, kan du hjälpa mej?
-Ja visst!
-Tack snälla Pappa!
-Det är bra pojken min.
-Jag sa TACK Pappa!
-Jaha ... Varsågod!


Den lille artiga pojken ger sig inte en millimeter innan han har fått rätt svar.

Hur blev det så????

Men det är bättre att ha funderingar åt det hållet än åt andra.


Ha det!