Sannas lilla blå!

Jag har tur... Jag har en egen!!!!

Ha det!

Glöm inte att flytta FRAM klockan en timme i kväll. Eller om ni skall vara uppe i natt, så kan ni ju flytta fram klockan från klockan 2 till 3.
Jag tänkte sova. Fast jag får sova en timme mindre än vad jag skulle fått annars. *Morr*

Ha det!

Så släcker nästan hela Danmark ner alla ljus i en timme.

Varför har vi inte hört något av detta i Sverige? Earth=jorden. Mao alla utom Sverige????


"Duktiga Sverige..."


http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=1298&a=756042


Ha det!

Jag hoppas att det skall sätta en punkt i sorgearbetet. Inte att det är färdigt, men att nu är det praktiska färdigt. Nu är det inga sådana saker som sliter i såren.

Gravsättningen var fin. Det var bara vi i familjen som var där. Morsan har fått en fin plats, brevid Kjell, i skuggan av ett träd. Peter läste en dikt, samma som var på begravningen. Klockan ringde i klocktornet och sedan så var det klart.
Jag hade inte kunnat arrangera det bättre själv.

Efteråt så åkte vi ut till landet och åt kinamat. Pratade och hade det trevligt. Hjalmar och Hampus lekte och lekte.
Sedan när vi skulle åka hem så var Hjalmar i upplösningstillstånd. Han skulle INTE lämna Hampus. Tårarna föll, mer eller mindre, hela vägen till Skåpesund.

Ha det!

Idag så hämtade jag och Hjalmar Arvid. Sedan så var det snöaktiviteter för hela slanten.

Första bilden ut är på pulkaåkningen:



Här kommer Arvid!











Sedan är det ju det där med vatten... Det drar ju mer än något annat.



Sedan kom Pappa ner. Då blev det åka av!



Arvid väntar och väntar på sin tur.



Här blir han instruerad.



Nu bär det iväg!





Nu var det Hjalmars tur att längta.







Hej, vad det går!





Vintervackert!



När sedan dom små barnen hade haft roligt, så var det några stora barn som också ville roa sig.



Gudars, vad det gick!
Jag hade glömt vad roligt det är, och vad trött man blir.

Sedan var det dags för den sista åkatraktionen.



Dom hann knappt hem innan dom klättrade upp på nästa...
Det är något speciellt med killar och traktorer. Jag kan inte förstå tjusningen alls, men grabbarna kan förstå den.



Fast nu hade vi varit ute i 2,5 timmar. Så nu behövdes det energipåfyllning, och det snabbt!
Varm choklad och mackor med prickig korv satt fantastiskt fint efter några timmar ute snön. Killarna spelade tv-spel och softade en del efter det. Det kan man behöva!


Ha det!

Vi har telefon och internet igen.
Telefonen har fungerat under dagen, men inte nätet. Men nu så är det igång.

Henrik har ju legat i feber och elände under påsken. Nu börjar han bli bättre och alla leder och muskler värker på mej istället.

Henrik har fått bytt cirkulationspumpen som drog sin sista suck när det för första gången blev kallt, på långfredagen...
Men nu idag så skall det nog bli lite varmt igen.

Ha det!

Ingen telefon. Inget internet. Gossen har varit kreativ med en sax... Mobilerna fungerar. Kram!

Han börjar exprimentera med sin cd-spelare. Han har mikrofon på den och får fram dom hemskaste ljud. Men när han har testat lite under kraftiga protester från mej, så hämtar han våra hörselskydd.

-Här mamma. Nu får du inte ont i öronen.

-Tack, min son...

Så nu sitter jag här framför datorn och skriver med hörselskydd på mej...



Ha det!

Helt genomsvettig. Känner att jag inte behöver motionera mer idag, men så var det ju det att jag lovat Hjalmar att åka snowracer...

Så om en liten stund så går vi ut igen. Innan det blir mörkt.

Jag klipper in ett Youtubeklipp som jag och Hjalmar har dansat loss till många gånger.


Ha det!

Hjalmar kom hem idag. Det är inte klokt vad man saknar den lille när han är borta. Han har haft det jätteskoj och har lekt hur mycket som helst med sina kusiner.
Så nu när han kom hem så stod livet still... Det blev akut tråkigt och han klättrade bokstavligen på väggarna.

Henrik är vrålförkyld. Så han är inte mycket till sällskap för en sällskapssjuk liten pilt.
Jag har ställt in dagis imorgon, mot bättre vetande. Men jag känner att jag inte orkar vara uppe tills 9:30 och lämna honom och jag kan knappt tänka mej att Henrik går upp för att köra dit honom.

Så jag får sätta klockan på 11 och då vackla upp och lägga mej på soffan nere i vardagsrummet i stället, så grabben får ett sovande sällskap, men ändå ett sällskap.

Jag känner mej kraftigt ambivalent angående skidåkning i veckan som kommer. Funderar på om Espenäs kanske är ett alternativ... Eller skall jag storsatsa på himlabacken?

Jag tror att jag kommer vara helt kass efter dom här nätterna nästan hela veckan. På fredag så skall vi urnsätta mamma på landet.

Hemma så har vi just nu 2 dm snö... Hoppas att jag kan komma hem i morgon bitti...


Ha det!

Sonen kommer springade, ger mej en ilsken blick och håller händerna för öronen.
-Vad är det? Frågar jag
-Dom...dom...dom killar mej i öronen!
-Vilka då?
-Håret!!


Jag tänkte att han skulle vara lite långhårig. Så jag har helt nonchalerat gossens förslag om trimmern och frisören. Han får ju så gulliga lockar ju... Lockar som jag aldrig har haft...
Men nu så petar tydligen lockarna in i öronen och killar.

Ja-ja, jag antar att det är dags för trimmern då...


*Suck*

Så sa jag i ett försök att skynda på sonen när vi skulle iväg.

Han gav mej en högdragen blick och förklarade lugnt:
-Det är ingen tävling.
-Va? Sa jag. Är det inte?
-Nej, när du vinner så är det ingen tävling, men när jag vinner DÅ är det en tävling.



Försök vinna mot den logiken...

Nu kommer det mer snö... Här i Göteborg så börjar nu snöflingorna att singla runt i luften.
Jag blir så trött...
Hemma så tror dom inte på snöröjning... Dom har ju kommit på att snön smälter till slut.

Snödrevet som går tvärs över vägen kommer att vara svårforcerat i morgon bitti. Eftersom det är helg så brukar dom, om dom överhuvudtaget skottar, så skottar dom på eftermiddagen. Att folk kan vilja komma och gå innan, skiter dom högaktningsfullt i. Efter några dagar med oskottade vägar så smälter ju solen snön litegrann. Resultatet blir en väg gjord utav blankis. Men frampå eftermiddagen så brukar dom sanda lite då...

För tre år sedan så skulle jag till jobbet. Snön hade drivit över vägen som vanligt så man ser ju inte vägen alls utan går efter snöpinnarna. Man kör mitt i mellan dom... Så jag körde genom första paret och satsade på nästa par, och körde rakt ner i diket... Vägen gjorde en svag böj däremellan. Men att sätta snöpinnar i svängen, det hade dom inte kommit på.

Så f-n vet hur jag skall komma hem...
Undrar hur Hjalmar skall komma hem. Han ville sova över en natt till. Så dom kör hem honom i morgon eftermiddag och passar på att kika på lammen samtidigt. Hoppas att det går att komma fram.

Ha det!
 

Brrr -14...

Ha det!

Påsk...
Det lovet som var näst bäst. Dit jag längtade nästan mer än till julafton. Hela min uppväxt var fokuserad på helger och lov. Precis som vanliga ungar. Men påsklov och Sommarlov slog ju allt.

Mina föräldrar har ett sommarställe ute på en ö i Västra skärgården. Det är ett speciellt ställe där varenda sten, varenda berg, varenda träd har sitt minne. Ett ställe där jag lärt mej gå, simma, klättra och allt annat som gör livet värt att leva.
En hel sommar tillbringade jag med fingrarna i munnen, innan busvisslingen satt som den skulle. Jag höll nog på i två eller tre sommrar innan jag vågade åka vattenskidor.
Jag har skurit mej i dom flesta fingrarna på vänster han, inklusive att jag har kapat en sena i vänster tumme (Dom hittade den uppe i handleden en vecka senare). Jag har suttit uppe i dom flesta träden och skogarna har ekat utav alla indianropen. Vi var/är tre som höll ihop. Tre ungar i olika åldrar. Från två olika länder. Dom norska orden sitter fortfarande som gjutna. Även om Jan snabbt lärde sig att prata svenska med oss andra. En sådan uppväxt har inte många haft. Vi lekte från det vi vaknade tills vi blev infångna och indragna. Middag var något man åt så snabbt som möjligt för att sedan gå ut så fort som möjligt. Min familj har en gonggong, Jans har en klocka och Martins mamma busvisslade. Vi levde på stranden, i skogen, i båtarna, på öarna, på vägarna. Vi fångade fler krabbor än man kan räkna.  Om vi bara kom till middagarna så var det aldrig någon som la sig i vad vi gjorde, så länge vi inte gjorde dumheter såklart.

Jag och Martin var där varenda helg. Från Fredag till Söndag kväll. Men på Påsk och Sommar så kom Jan och Eli.  Inte ens att våra påsklov aldrig stämde överens gjorde oss särskilt arga, även om det var kasst. Vi utnyttjade dom dagar vi fick. Såg till att vända på dygnet så snart vi kunde.
Jag kan inte räkna alla spjut eller pilbågar som jag har täljt. Jag kan inte räkna alla kojor och hyddor. Jag har lättare att räkna gångerna som vi sov i våra sängar än dom som vi tillbringade i tält, i kojor eller under bar himmel.
Varje kväll när man somnade så kom ljudet från stranden tillbaka och man ramlade in i drömmen där man avslutat dagen.

Jag minns iskalla dagar i simskolan. Jag minns när vi badade och föräldrarna satt på stranden i täckjacka. Jag minns när Martin och jag slog vad om att vi skulle bada nästa påsk. Det året så låg Påsk i Mars och isen hade inte gått upp, men badade, det gjorde vi.

På påsk kom dessutom Momor, Bertil, Morfar, Margit, Gull, Kent, Annika, Janne, Hans, Britt-Marie, Katarina och Jocke. 
Påsk var aldrig tråkig. Det kunde regna, men aldrig bli tråkigt.
På långfredag så satte alla vuxna igång med att röja diken och städa upp i området. Sedan grillades det korv tillsammans och på kvällen så tändes påskbrasan. Med påsken kom naturligtvis smällarna och raketerna. Inga hundar fanns i mitt liv och hela helgen gick vi runt och smällde och smällde. Brände oss och eldade gräs.
Eldade ner Pappas enar och massa annat tokigt. Hade fruktansvärt roligt.

Hur skall jag någonsin kunna ge min son ens en liknande uppväxt?
Fortfarande så bankar mitt hjärta speciellt för påsken. Fortfarande så tänker jag på tiden när jag var 10-12 år just på påsk.  

Ha det!

Ibland är det skönt att komma till jobbet.

Har lämnat Lilleman i Sätila hos min bror. Hjalmar var lite skakig innan vi kom dit och var nervös som bara attan. Lite ledsen var han också, han har inte träffat dom så mycket. Men hans kusin Hampus hägrade ju. Hampus är ju en glad och snäll kille som går att leka massor med.
Jag lyckades naturligtvis att köra fel på vägen dit... Men jag tror inte att jag tappade mer än kanske 15 minuter. *Suck*
Min bror och hans sambo skulle köra hem honom antingen i morgon eller på måndag. Antagligen beroende på hur det fungerar. Innan jag åkte så hade blygseln börjat att släppa och "Duracell kaninen" började leka loss.

Dom skulle bort i kväll till en annan familj, hoppas att det fungerar bra!

Jag har tre nätter framför mej. Inte särskilt kul precis...
Jag tror att Henrik sa att det var 8 tackor kvar som skulle lamma. Så även lammningen börjar gå mot slutet. DET SKALL BLI SÅÅÅÅÅÅ SKÖNT!

Jag håller på med sista boken om Arn. Den är ju inte lika bra som dom andra ännu, men den kanske blir.

Mitt i snöstormen och annat rusk, så har vi varit uppe i skogen och tittat på Hjalmar när han har åkt skidor och plockat ris.
Hjalmar såg ut som Bambi... Helt underbar. Men efter dom första kaotiska minuterna så åkte han faktiskt.

Men jag tror att vi satsar mer på NHL;))))))))

Annars så har vi nu gjort påskris och börjat att städa upp i eländet som skall föreställa vårt hem. Det är verkligen inget roligt just nu när man har så mycket att göra med lammningen.



Glad påsk önskas till alla från oss!

Kram!

Imorse så tog jag hundarna och fåren i en hastighet som liknade ljusets. Sedan hoppade jag in i bilen träffade Ingela nere i Kungälv och fick en hel korg med iordninggjorda lakan och byxor. Du är en ängel!!!!
Därefter så har jag suttit i möten på jobbet fram till 17:20.
Jag passade på att handla på vägen hem och fick laga middag...

Henrik och Hjalmar har haft en fin dag. Dom tog sina skridskor och knatade upp i skogen. Där åkte dom och spelade lite hockey. Härligt!

Nu skall jag ta och stoppa mej och lilleman i säng!

Ha det!

Antar att ni nu listat ut att jag har lärt mej lägga ut filmer ffrån Youtube...

Det har jag! *Stolt*




Fast nu när jag kom hem efter att ha lämnat honom på dagis så ångrar jag att jag övertalade honom att vara påskgubbe... Nästan alla var utklädda, men han kände sig dum... Han ville inte vara annorlunda.
Jag hoppas att fröknarna hjälper honom ur det...

Uppdatering:
Så nu har jag ringt till dagis och bett dom erbjuda Hjalmar att han får tvätta av sig målningen om han vill. Ifall dom inte tänker på det själva...

Ha det!

Kallt är det, men solen värmer ju, så det skall nog bli drägligt senare idag.
Hjalmar skall vara påskgubbe på dagis idag. Han ser inte riktigt fram emot det eftersom han vill vara Batman istället. Batmandräkten som vi hittade på Tradera i höstas var en succé. Han älskar den.
Men idag är det Påskgubbe som gäller. Han skulle inte få ha några coola kläder och dessutom bli målad i ansiktet...

Det blir nog bra när det är färdigt.

Igår på simskolan så jobbade han järnet på att lära sig simma - hundsim...
Han håller sig uppe och kan komma iväg en bit på det viset. Han kämpade verkligen!

Nu vaknar Hjalmar!

Riktigt vintervackert är det också med gnistrande snö.

Men jag gnäller fortfarande om att jag är lurad och att vi skulle ha vår.
*Fniss*
Fick plötsligt en bild framför ögonen med en överförfriskad klasskompis på Liseberg för hundra år sedan.
Han kunde knappt stå upp, men när han upptäckte oss, som kom gående, så sken han upp och ropade:
-Vi har VÅR i luften, flickor. Var har ni er?

Kanske var det något av det sista han sa inne på Liseberg den kvällen. Nästa gång vi kom förbi så sov han och två vakter var på väg fram med bestämda steg.

Men det var för 100 år sedan...

Idag är det simskola som gäller. Skall försöka få gjort hundar och får innan dess.

Ha det!

Andra snögubben som blivit tillverkad hemma hos oss i vinter.







Tur att det fanns en hink att stå på.
Hela familjen har varit delaktig. Pappa fick lyfta upp mellandelen och Hjalmar och jag har rullat. Sedan så har Hjalmar fixat armar, ögon, näsa och halsduk.

Vi har faktiskt haft riktigt roligt!!!!

Ha det!

Hur gick det här till?

Vem godkände det här beslutet?

Vad tänkte dom på då?



Tja, jag antar att det blir snögubbstillverkning i dag då!

Ha det!

Hittade några gamla bilder. Dom är lite suddiga osv. Men känslan i dom går ju inte att missa.
Tror att dom är tagna sommaren-06.






Här ser ni resutatet:



Äkta sommarkort!!!!!

Jag ser inte så bra genom kameran, men nog ser det soligt ut.

Hjalmar låg och tittade på röstningen i Melodifestivalen igår kväll. Han anslöt sig snabbt till den vinnande låten. Annars så hade han kunnat förlora och det vill han inte veta av. Han låg och hejjade på allt vad han orkade och var jättenöjd varje gång som låt nr 1 fick poäng. Att han sedan inte visste vilken låt det var, eller vad det handlade om öht, det spelade ingen roll. Vi har ju inte sett uttagningningarna eller låtuppspelningarna.

Det var rätt så lugnt med lammningar igår. Det var ju bra eftersom Henrik kör det ensam på helgerna.


Ha det!

Ha det!

Gudars, vad skönt det är att sitta ner!
Dom flesta muskler gör väsen av sig, så det här är välbehövligt.

När jag la täcket över Hjalmar i morse innan jag åkte så kikade han upp på mig och sa sömnigt: Mamma, jag gillar dig. Sedan somnade han om som en stock.
Ljuvliga unge!
Han har krashat bra mycket nu på slutet. Lammningen är jobbig för honom med.

Igår var en bra dag för honom!
Först så blev han hämtad från dagis utav Farmor och Farfar, sedan så fick han paket i postlådan!
Stor lycka blev det när det dessutom var godis i paketet!
Massor av tack till Ellinor och Isabell! Det var mer uppskattat än ni kan tänka er. Dagen innan hade han besviket klämt fram några tårar om varför han ALLLLLLDRIIIIG fick NÅÅÅÅÅGOT från posten.

Jag har varit inne och kikat på Josefins hemsida.  Hon har verkligen lagt ner ett jättejobb!  När jag såg bilderna på valparna efter Bozz så log jag en del kan jag säga. Det finns en tikvalp som har likadan teckning i ansiktet som vår gamle Harry. Kika själva: http://www.busyborder.se/ Titta under kort och på tikvalpen som det står "troligtvis prickig", under.
Underbart söt!

Nu är jag snart färdig med tredje boken om Arn. Det är bra och underhållande böcker tycker jag. Intrigerna är många och slagsmålen få men detaljerade;o)

Ha det!

Lamm i sin lammkammare.



Våren är på väg!



Farmor och Farfar var här och hälsade på.



Syrenkvistar...



Krokusar...


Ha det!

Jag har precis varit ute med hundarna. Det vindar litegrann men är verkligen strålande.
Hjalmar har precis vaknat och är uppe och sätter på sig kläder. Än så länge så är det bara en tacka som har lammat idag, två "små" Leicesterlamm. Dom är ju sällan små... Men dom är mycket mindre än sin mamma i allafall.

Idag så kommer Farmor och Farfar och hälsar på!

Ha det!

Jag ser hur löven håller på att slå ut på syrenen.
Alla småfåglarna sjunger och vintersångerna blandas med vårsångerna. Märkligt...
Det har lammat här på morgonen, men det går raskt mot slutet nu. Jag tror att det kanske är 20-25 tackor kvar som skall lamma nu och alla kommer inte lamma utav dom. Några kommer inte att lamma förrän om 4-5 veckor.

Så nu snart så kan vi nog lämna gården igen. Det skall bli skönt att kunna åka hemmifrån alla tillsammans igen.

Lena, Malte och Milla var här igår. Hjalmar spelade pajas ända tills dom åkte, då han rasade ihop i en gråtande hög... Att dom kommer slår allt.

Nu är det dags för frukost!

Ha det!

Hjalmar och Milla i fårhuset.

Malte på besök.

Jag antar att det måste få komma någon gång... Regnet.
Men välkommet är det sällan.

Lammningen hade bra fart igår, idag betydligt särmre. Men vi går mot slutet i alla fall. Jag är inte ett dugg ledsen över det. ;o)

Jag tänker göra ett experiment nästa år. Så idag så skall jag gå ut i ladugården och välja ut lamm till en egen liten grupp. Vad experimentet går ut på får ni veta senare. Men jag kan avslöja att jag INTE tänker höja fruktsamheten, för en sådan här lugn och lätt lammning har vi aldrig haft.

Hjalmar börjar bli gnällig över att han måste vara på dagis heeeela tiiiiden. Så han fick förmiddagen hemma. Han frossade i barnprogram på tv:n och hängde med på hundpromenaden. Jag gissar på att jag gjort mej själv en stor otjänst. Tror inte att han åker till dagis lättare i morgon efter den här morgonen...
Men samtidigt så är det värt det. Han är ju en hjälte på att uthärda att båda hans föräldrar bor ute ladugården och att all markservice är borta. Han har gett mej order om att tvätta idag. Så jag antar att det är dags att ladda tvättmaskinen. *Ler*
Fast jag kanske skulle passa på att visa honom hur man gör när man tvättar själv? Han är ju faktiskt 5 år fyllda nu. Då borde dom väl kunna göra det??? :o|) *Skratt*

Ha det!

Underbara vår!

Krokusarna blommar på gräsmattan.
Tofsviporna flaxar omkring och lärkan drillar högt i skyn!

Ha det!

Idag har det inte varit lätt att vara barnmorska. En tacka hade hamnat på rygg och slutat lamma, ur en stack enbart ett huvud fram och ur en annan en svans...

Men samtliga lever och mår bra.

Jag är helt färdig i varenda muskel, så jag tänkte åka iväg och simma i 40 minuter nu.



Jag måste vara klubbdum...
Totalt klubbdum...


Ha det!

lammen börjar bli större.

Då börjar den vanliga trallen igen. efter helgens jobb så är det lammningen som gäller. Fortfarande.
Jag har ingen aning om hur många lamm vi har, men det är drygt 200. Har ingen aning om hur många tackor som lammat men det närmar sig, eller har gått över 100.
Henrik tycker att vi har för lite tackor och hotar med att behålla 30 ungtackor... *Suck*
det är då jag ser nästa års lammning framför mej. 30 stycken som inte vet vad lammning är och absolut inte vill ha ett eget lamm. 30 stycken som blir totalt livrädda när lammet kommer och dessutom rör på sig. Men nu överdriver jag lite... Det kommer inte att bli problem med alla 30. Men det kommer säkert att bli meck med 10 av dom. Eftersom vi har finull, och faktiskt har valt den rasen själva, så får inte våra ungtackar ett lamm och ett gäng går tomma. Nej, dom flesta får två lamm, några får tre lamm som dom inte kan ta hand om... Men det hjälper vi ju dom med.

Nu har jag gnällt färdigt...

Ha det!

En kompis pappa skall plocka upp Hjalmar i dag och ta med honom till Lek och boll. Hjalmar har längtat så mycket till det. Det var så kasst när det plötsligt hamnade på söndagsförmiddagar.
Men nu till det kusliga, för Hjalmar, han har aldrig träffat Chrille...
Men Chrille är en väldigt snäll kille och jag tror att Hjalmar kommer att våga.

Hjalmar ringde precis och skulle gå upp och sätta på sig fotbollskläderna nu direkt.
Det kommer vara lång väntan i en och halv timme innan dom kommer och hämtar honom...

Ha det!

Hur kan dieseln vara dyrast!

Ha det!

Maggie är i vattnet, Bozz och Junior tittar på, synbart läskade.


Eller kanske Maggis sista stund...



Ha det!

Det har bara lammat två stycken idag. Lite stiltje. Hjalmar är heeelt slut av att vara på dagis så mycket som han är just nu. Han kommer hem och är ARG. Sedan krashar han många gånger tills det är dags att gå och lägga sig.
Stackars liten. Hur skall han fixa att gå i skolan till hösten. Han är ju van vid att vara hemma om han känner för det.
Idag har jag hunnit med biblioteket. Lämmnade en stooor hög som vi har läst ut.
Nu har vi börjat med böcker med mer text i. Böcker som har kapitel och tar flera kvällar att läsa ut. Hjalmar fixar det fint och jag älskar det!!! Äntligen så kan jag börja läsa "riktiga" böcker för honom. Det kanske har fungerat ett tag redan, vad vet jag...
Just nu så håller vi på med Alla älskar Sigge. Det är en hästbok med bara små flickor i. Men så är det... Min son kommer att få läst många underliga böcker för sig. Böcker som inte bara handlar om fräcka killar. Det får han läsa själv. När han blir större.

Vi har hunnit valla lite också. Lille Rapp artar sig fint. Han är lite enveten men börjar ta till sig träningen.
Min lille olydige. Var just det, olydig. Han är ju så förbaskat söt att jag kan ju inte bli arg på honom på riktigt.

I morgon kommer Ingela och hälsar på!

Ha det! 

Det märks att lammningen går in i vecka 2.
Motivationen att gå upp på morgonen är noll.  Tankarna snurrar i huvudet i en enda bön. Snälla, låt ingen ha lammat så jag kan gå in och äta frukost.
Men naturligtvis så har några lammat. Jag tror att lammantalet ligger strax under 200 nu. Många är dom...

Varenda muskel värker just nu. Inte utav träningsvärk utan dom är helt enkelt slut. Dom vill inte klättra över grindar mer. Dom vill ligga på soffan och läsa en bok.

Nu skall jag gå ut med hundarna i den härliga vårsolen! Tack och lov så försvann snön som ramlade ner i går kväll.

Ha det!

Henrik och Hjalmar var uppe i skogen och fixade med veden, då hittade dom isen. Isen med stort I. Hjalmar sprang hem för att berätta. Beväpnade med skridskor, hjälm och två bananer så knatade vi upp.
Hjalmar har verkligen blivit jätteduktig. Nu åker han skridskor, inte bara springer på dom.
Hjälmen behövs verkligen. Han klappade i isen 4 ggr med bakhuvudet.

Ha det!

Hoppas att ni tycker att det är ok att klema bort Rapp på det här viset nere i Varberg.

Ha det!

Visst luktar den äckligt.
Hjalmar håller fram lite Slime som han precis fått.
Jag luktar på den.
-Nej, det var inte så farligt...
-Men så har du en så stor näsa. Och så FUNKAR den inte!

Ha det!

Alldeles torrt och rent, solen skiner och det är vindstilla. Me like!

Lustigt nog så hade inte en enda tacka lammat när jag kom ut i morse. Det kändes lite skumt. Nu har visserligen hälften lammat men det är ju ändå c:a 80 tackor kvar.

Vi har fått en liten brun lammunge i natt. Så söt! Vi har en brun tacka innan som har varit duktig, som nu är  på väg att gå ur tiden. Så dtär väl dag för en ny liten brun tycker jag.

Annars så är det simskola idag. Det var klädsim som gällde idag, så jag antar att det är mer inställt på märkestagning än simskola idag. Lite synd.

Skall försöka få till några fina kort idag. Det är inte lätt att få dom fina...

Ha det! 

Tror aldrig att vi haft så här lågt lammsnitt...
77 tackor har lammat.

Det är som det är...

Japp, där satt det. Lammningskrånglet.
En tacka som inte vill ha sitt ena lamm, och en tacka som inte har mjölk till båda sina lamm.
Men vi har ändå varit förskonade från mycket trubbel som hade kunnat börja med en gång.

Vi har ju ett underbart väder, hundarna är rastade så nu skall jag med liv och lust eller i allafall av plikt sätta i gång med att ströa i ladugården och maskinhallen. Sedan var det det där med kraftfoder... *Stön*

Ha det!

Sedan så finns det nog 10-tal till som är kvar att märka. Lammningen går framåt, men jag är upprörd över att det ser ut att bli lite lamm i år.
Samtidigt så måste man ju medge att så lite problem som vi har nu, det har vi knappt aldrig haft. Det brukar alltid vara något lamm man måste stötta osv. Just nu så fungerar alla lamm och alla tackor. *Peppar, peppar*
Jag skall se om det går att ta några bilder i morgon och lägga ut. Dom är ju jättesöta!

Ha det!

*Mutter*

Plötsligt så kom det fyra enlingar i rad... *Mutter*

Nu får dom banne mej skärpa sig...

Så delade vi lammningen precis som vi gör nu. Henrik tar kvällar och nätter och jag tar morgon och dagen. Skillnaden var bara att vi hade inte lika många tackor, så det var en relativt lugn tid.
Det var andra året som vi bodde på gården och vi började känna oss hemmastadda. Det finns ju alltid några om och men, när man tar över ett ställe med så många "färdiga" hus som vi gjorde. I vårt fall så är det ju så att gubben som bodde på gården innan och var den som byggde och byggde om alla hus, var c:a 165 cm i strumplästen.
Vilken innebär att hela ladugården och källaren i huset är försåtsminerad... Lampor, gammal mjölkutrustning och balkar gör sitt bästa för att ta livet av mig.

Men dagen jag skall berätta om var en dag i februari 2002.

Jag hade kollat lammning hela förmiddagen och började samla ihop ork till att börja ströa och fodra. Kraftfoder och tackor är ingen rolig kombination eftersom allihop skriker för fullt när man tar i första hinken.  Så man vill ju gärna ha det fort gjort.
Jag satte på mej hörselskydden och skruvade upp radion för fullt, drog ner kepsen i pannan och samlade ihop hinkarna. Gick in i krossrummet och fyllde hinkarna. Det går i c:a 17 kg i varje hink så dom blir ju rätt så tunga. sedan så sprang jag ut och hällde ut kraftfodret på varje foderbord. till slut så var det bara det sista kvar.
Det gamla kalvfoderbordet.
Jag tog min 17 kg hink på armen, nynnade glatt med i musiken, och halvsprang upp på foderbordet.
Eller försökte komma upp på foderbordet i allafall...
Mitt i klivet upp, så träffades jag mitt i pannan av, eller träffade jag, träbalken, som stack ner ur taket. Eftersom jag tog fart upp på foderbordet och blev hejdad så långt upp så fortsatte benen i en total bananskalshalkning rätt upp i luften. Jag landade på foderbordet, rätt vimmelkantig, och hade lyckats med konststycket att hälla kraftfodret över mej. Tackorna blev jätteglada och såg till att befria mej från kraftfodret och framsidan utav mina kläder, kändes det som... Dom tuggade på allt som fanns framför dom i ren iver.
När jag låg där på ryggen med en 5 cm bula i pannan så blev jag ilsk... Inte lite arg, utan mer riktigt j-vla asförbannad. Åt det gris-ilska hållet.
Jag hoppade upp på fötter med stjärnor och planeter snurrande framför ögonen. Marscherade ut ur ladugården, väckte Henrik med orden:
-VAR ÄR DEN F-RBANNADE MOTORSÅGEN?
Henrik stackaren, såg lätt förvirrad, både utav min fråga och över min så tydligt "så-arg-att-hon-tappat-all-logik-utstrålning".
-Den ligger uppe på logen....vad skall du med den till? Frågade han fort. I hans blick så kunde man läsa att han var rädd för 1. Sitt liv. 2. Fårens liv. 3. Grannarnas liv.  4. Huset.
-Jag skall såga ner en balkj-vel i ladugården. Skrek jag.
-Öhhhh, vilken då? frågade han snällt.
-Den ovanför foderbordet. Röt jag tillbaka.
-Ahhhh. Ingen bra idé... Då ramlar silon ner i ladugården. Låt den vara! Men du, jag hjälper dig att fodra!

Henrik hjälpte mej och ilskan rann av mej. Men jag lovar, hade jag hittat motorsågen så hade vi haft silon på första våningen nu.

Jag tänker på den händelsen varje gång jag utfodrar. Nu har vi inga djur på det foderbordet så jag slipper tänka på det just nu. Men det kommer fler lammningar...


Ha det!

Jag tycker att det är lågt lammantal per tacka i år. Det var å andra sidan otroligt högt förra året så ett mellanår kan ju vara bra.
Jag tror att c:a 45 tackor har lammat nu så nu är ju nästan en tredjedel färdig. Jag var ute i ladugåden och kikade i morse innan jag åkte. Då hade det lammat tre stycken. När Henrik kom ut två timmar senare så hade en till lammat. Det fungerar bra.
Än så länge så fungerar allt. *Peppar, peppar*

Hjalmar är inte särskilt nöjd. Han är ju plötsligt på dagis 5 dagar i veckan istället för tre. Han blir väckt på morgonen och ivägkörd till dagis i stället för att sitta en stund framför tv:n och mysa.  Han tycker att det är toppen att få träffa Sandra men blir topp tunnor rasande på kvällen när hon inte är kvar när han kommer hem.

Han tycker dessutom att hans föräldrar är supertråkiga...

Ha det!