Regndanserska

Det är jag det.

Jag kan knappt räkna alla gånger som regnet har väntat med att komma fram, bara för att börja vräka ner för att jag skall gå ut.

Men idag så lurade jag det.

Det hade börjat att dugga, när jag sa högt att jag skulle gå ut med hundarna. Jag ändrade mej och gick ut för att hämta en kruka istället. När jag satte första tån på utsidan så började det att vräka ner.

Sedan när jag väl gick ut med hundarna så var vattnet slut.

Ha!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0