Sängen var det ...

Jag gick upp för att prata med honom nu.

Henrik tyckte så synd om honom.

Berättade för honom att det inte blev någon utflykt i morgon.

Han tittade på mej och frågade: - Varför?
-Därför att du rymde och inte gör som dom säger.
-Ha! Jag kan ta din bil. Jag vet var nyckeln är!

Unge!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0