Jobb, lamm osv
Jobbet går vidare. Det är fullt med Indier som stirrar över axeln och ställer 1000 frågor. Det känns sådär ...
Nu börjar det att sluta folk. Människor som man känt och jobbat med, som inte ens vill sluta. Som med saknad och ovilja går till ett nytt jobb. Det är inte klokt. Efter allt företaget har sparkat på oss så vill vi fortfarande stanna kvar och göra vårt bästa.
Ibland tror jag att vi är dummare än tåget.
På hemmafronten så är nu lamm nr 200 märkt. Det har lammat bra hela tiden och jag hoppas på att vi efter den här veckan kommer in i en fas där vi faktiskt kan göra något annat än att ramla fram och tillbaka till ladugården med uppvärmd mjölk i handen. Visst har det hänt roliga saker med lammen och visst har man gjort fantastiska räddningar, visst har jag även i år fällt en tår över ett döende lamm som jag inte lyckats att rädda. Jag blir aldrig riktig bonde ...
Men berättelserna får komma efteråt. Jag är lite för tröttkörd just nu.
Jobbet tar ifrån mej känslan för det skrivna ordet och blogginläggen blir färre. Hela hjärnans ordförråd är låst.
Ha det!
Nu börjar det att sluta folk. Människor som man känt och jobbat med, som inte ens vill sluta. Som med saknad och ovilja går till ett nytt jobb. Det är inte klokt. Efter allt företaget har sparkat på oss så vill vi fortfarande stanna kvar och göra vårt bästa.
Ibland tror jag att vi är dummare än tåget.
På hemmafronten så är nu lamm nr 200 märkt. Det har lammat bra hela tiden och jag hoppas på att vi efter den här veckan kommer in i en fas där vi faktiskt kan göra något annat än att ramla fram och tillbaka till ladugården med uppvärmd mjölk i handen. Visst har det hänt roliga saker med lammen och visst har man gjort fantastiska räddningar, visst har jag även i år fällt en tår över ett döende lamm som jag inte lyckats att rädda. Jag blir aldrig riktig bonde ...
Men berättelserna får komma efteråt. Jag är lite för tröttkörd just nu.
Jobbet tar ifrån mej känslan för det skrivna ordet och blogginläggen blir färre. Hela hjärnans ordförråd är låst.
Ha det!
Kommentarer
Postat av: Loppran
Kan tänka mig att det är både tungt och förvirrat. :-/
Hoppas det ordnar sig på jobbfronten snart, det där verkar lite för jobbigt i längden. Kram!
Postat av: Cam
Hallo!!! Så längesen än en gång!!! Förstår att det är mega fullt upp hos er nu!! Har följt bloggen av och till, slås av denna tanken varje gång...himmel vad sonen eran växer!!!!!
Krama Hjalmar...han minns oss förmodligen inte ens..men ändå..::-)
Cam o co
Postat av: Sanna
Loppran: Det verkar faktiskt som att kan ordna sig! Tack för kramen!
Camilla: Nej, han minns er nog inte. Fillevippen hade ju vuxit bra han med. Han var en söt liten lintott förra gången vi sågs.
Ha det!
Trackback
