Två små knott på isen







Kompisens andra gång på skridskor. Hjalmar susar omkring henne och ger goda råd.
Tur att hon inte är jag, jag hade blivit tokig ...
Kompisen gick från att torka isen till att faktiskt ta sig fram på egen hand utan stöd.

Jättebra!

Vi hade ju en sådan tur. Vi hade hockeyrinken för oss själva. Hela ishallen fanns där bara för oss.

Det kom fram en farbror och kikade på Hjalmar där han hoppade, åkte på ett ben och showade järnet för sin kompis. Farbrorn sa att den pojken skulle vi ha i hockeylaget.
Men Hjalmar vill inte vara i något hockeylag. Han vill leka.

Han kommer att få leka.

Länge!


Ha det!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0