Sannas lilla blå!

Japp, då var vi hemma då.
Större delen av hundflocken inklusive kaninen har kommit hem igen.

Ni skall se hallen ... *Stön*
Hallen har så mycket saker i sig så att man inte ser golvet. På vissa ställen är det knähögt. All packning är inslängt på hög.

Jag hade glömt att tömma kylskåpet innan vi åkte. Gissa om jag fick en chock när en burk med leverpastej morrade vilt därinne.

Jag hade bestämt med Hjalmar att jag skulle vara med i skolan i dag.
När jag i morse knallade ut med hundarna så vad ser jag? Jo, ett nyfött lamm utan mamma. Jippie ...
Hundarna kastade sig med liv och lust över efterbörden medan jag som vid det laget hade återfått mitt vett, skrek NEJ *med inlagt dödshot*.
Slokörade, vek dom därifrån. Jag fick med mig lammet in och la det på värmning. Sprang upp till Henrik och informerade honom om hundar, lamm, försvunnen mamma.

Sedan iväg till skolan.

Skolan var som den brukar, full med barn ;)
Glada ungar som jag tycker så mycket om. Hjalmar har tack och lov kvar sin lärare. Hon är verkligen guld! Tack och lov så har klassen fått en hjälplärare som är där på 100% åtminstone fram till Novemberlovet. Så skönt!
Som tur är så har barnen fått en ny sandlåda istället för den som dagiset tog över. Ny härligt finkorning sand som fastnar som lim överallt. Jag tror att vi fick med oss minst ett kilo hem. Fortsätter det så här så kommer det väl en räkning från skolan. Sandstöld ...
Men nu är det igång i allafall. Läsläxa, säng i tid på kvällarna och upp 07:30.

Hurra.


Ha det!