Saknaden ramlar över mej...

Det känns så konstigt...

Jag kan se Mamma framför mej. Jag kan höra henne.

Jag önskar att jag hade en hel låda med knark... Så jag kunde slippa det här en stund.


Fan!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0