Sannas lilla blå!

I morgon ...

 

Hurra ...?

Jag har börjat att läsa in gymnasiematten. Jag som har intalat mej själv sedan jag var 6 år, att jag och matte inte går ihop. Jag läser matte ...

Gudars vad jag räknar ... Jag sliter med bråken, gillar verkligen inte dom negativa potenserna men har egentligen inte särskilt stora problem med något ...

Jag har m a o kastat bort 9 års mattelektioner.

Hur dum får man bli?

Jodå, vi lever ...

Henrik har varit Super Mario och slängt ut några gamla acc tankar ur källaren. Han har också slängt ut den gamla pannan och 300 m rör.

Igår kom timmerkärran.

Äntligen!

Så efterlängtad.

Men gissa vad ... Den var fraktskadad och går inte att använda.

Hip hurra.

Hela familjen deppade ihop och var tvungen att åka iväg och trösta oss. Klockan var ju nästan halv fyra. Så vad skulle vi hitta på?

Vi hamnade här:



Klockan 17:00 stod vi på tröskeln. 17:01 var vi inne och gick i samlad tropp ner till alla elprylarna. Vilken lång näsa vi fick, där vi stod ibland fiske och hästsaker ...

Dom har flyttat runt ...
Dom har nästan flyttat allt ... Eller nej, det har dom naturligtvis inte gjort. Men dom där fasta hållpunkterna, elsakerna och leksakerna var flyttade. Även damunderkläderna och lite annat var flyttade.

*Hrmpf*

Men 3 timmar och 3900:- senare så klev vi lyckliga över tröskeln ut.

Tänk att det kan vara så skoj att göra av med pengar!


Länge leve shoppingen!!!!!!!

Sonen har Djur och Natur i skolan.

-Åh, vad kul! säger jag
-Näh, inte särskilt. svarar sonen
-Va? Men du brukar ju gilla att lära dig om djur. Det gör jag i allafall!
-Gillar du att skriva, eller? *Sned blick på mig*


Ah! Där var haken.

Idag var en rolig dag. Jag hängde med hela Nygårdskolan på bongårdsbesök. Vi kollade på kor, kalvar, hönor, traktorer och allt annat som finns på en gård.
Av någon underlig anledning så hade dom ingen Border Collie ...? Men dom hade två Västgötar som i allafall kunde skälla bra.

Grabben uppskattade besöket. Bäst var den brun-vita kalven som slickade och sög på fingrar. Näst bäst var diskningen av mjölkanläggningen.

Det som är riktigt roligt med en liten skola, är att HELA skolan åker till samma ställe, på en gång.


Ha det!

Ja, vad säger man ...

Jösses ...

http://www.val.se/val/val2010/valnatt/K/valdistrikt/14/62/0506/index.html



Vidrigt

Gud bevare Sverige ...

SverigeDemokraterna har fått så många röster att dom skall få vara med i riksdagen ...
Hur kunde det bli så?

Det är helt obegripligt att folk kan rösta på eländet.
Jag får spykänslor bara jag tänker på vad dom står för.

Jag undrar om dom vet vad historielektionerna var till för?
Jo, det är för att man inte skall behöva upprepa den. Man kan lära av andras idioti. Främst att man MÅSTE sätta stopp för galenskap. Att man måste stå upp för vad som är rätt och riktigt. Att man måste utgå från en plattform byggd av empati. (Gudars, där gav jag visst alla partier en känga ...)

Man kan stå stark och ha empati för omvärlden. Varför dom andra ibland får övertaget är för att man vacklar till av chocken att det faktiskt finns människor som bokstavligen går över lik för att komma till makten. 

Nu har vi likvandrare som har kommit till makten.

*Brrrrrr*  

Motsatsen till empati måste bli: likgiltig, känslokyla, förakt. Kanske hat?

Jag har svårt att tänka mej några värre ord. Om man sedan kan applicera dom som beskrivning på ett parti som sitter i riksdagen ... då undrar jag om det finns en morgondag.

Nu skall Aliansen kohandla med Miljöpartiet. Jag hoppas för Sveriges del att Miljöpartiet går med på kohandeln. 

Jag hoppas.

Jag har jobbat natt i helgen som var.
Om ni har läst här tidigare så vet ni att jag går från hyfsat normalstörd till amöba.

När jag vacklade upp i söndags morse eftermiddag. Så lyckades jag hitta både frukost och datorn. Satte mej där och slösurfade lite och lyckades att träffa munnen samtidigt. Inte så dåligt för en amöba.

*Riiiiing*

-Hej, det är Sanna.
-Hej! Det är *****, Hjalmars klassföreståndare.
-Hej!
-Allt bra?
-Jadå, allt bra.
-Ja, jag undrar förstås var Hjalmar är. Han är inte här.

*Det är nu, min hjärna borde ha startat.
Men det gör den naturligtvis inte. En del av hjärnan vet att Hjalmar är ju i Skåne ... och visst är det söndag? Eller ...
Jag kan bekräfta att jag inte hade "några indianer i kanoterna" "Hästarna som fanns i stallet, stod inte på sina platser, och resten var inte hemma", i "besticklådan så fanns det endast skedar". *
Jag tror bannemig att "inte ens att ljuset var tänt" ...

*Skratt*

Som tur var så fortsatte hon samtalet på egen hand.

- ... och inte har han gympapåsen med sig heller ...

*Gapskratt*

*Det är nu ljuset tänds, hästarna kom hem och knivarna hittades.*


*Hrmpf* Det här skall du få igen!


*Skratt*

Hösten är hemsk.
Med frosten och lövens färger som är så vackra, så skickas jag raka vägen in i vemodet, saknaden och längtan.

Längtan till våren och ljuset. Längtan till sommarens värme och kravlöshet.

Mörkret är en del av eländet. Vetskapen av att jag måste överleva vintern är en del av det.
Vetskapen av att det kommer att bli mycket, mycket värre innan det vänder och sakta blir bättre är en del av det.

Men den största delen är fortfarande saknaden efter mamma ...

Snart 40 år fyllda så kan jag fortfarande inte släppa och vill inte heller.



Eländiga höst ...

Det är dags att börja jobba igen ...

Efter 4 helgers semester så är det lika skönt som att dra ut tänder utan bedövning. Jag hade en mjukstart i torsdags, när en kollega ringde och frågade i vilket rum vi skulle ha mötet i. Jättebra fråga, eftersom jag var hemma ...

Det var bara att slänga sig i bilen och åka ner till Torslanda för att sitta på möte i några timmar.

Men vardag är bra. Det brukar sätta sig efter ett tag. Man kommer in i lunken och lunkar på.

Skolan fungerar bra för sonen tycker jag. Han fungerar bra, även om allt sker lite under protest, men vissa dagar så fungerar det riktigt bra.

Henrik och Hjalmar är nere i Skåne igen. Henrik tävlar och Hjalmar leker.  Dom har en bra helg tror jag. *Ler*


Ha det!

Igår var nästan hela syjuntan ute på Bråten, en liten ö utanför Ljungskile. Önskar att jag hade tagit med mej kameran. Det var så vackert.
Vi hade det riktigt roligt. Lagade lasagne och drack vin. Pratade, skrattade och skvallrade. Åt god kaka och mycket godis.

Härligt!!!!!

... och nej, vi sydde inte ett enda stygn.

Nu är det dags igen. Vi åker söderut idag, till Danmark.

Henrik håller på med pannan, ackumulatortankar, rör, pannrum, källare, svets och lite får och hundar.
Det sistnämda, knappt alls. Tur att Bozze är lätt att ha att göra med ...

Majja ser ut att börja löpa när somhelst. Justus, meg och Hero skall upp till Lena och Peter. Märta skall tillbringa helgen inne i Göteborg. I en lägenhet ... Jag hoppas att allt står kvar och ser någolunda likadant ut när vi hämtar henne igen. Små bordrar är söta och ser snälla ut, men är synnerligen aktiva och släkt med gnagarna.

Jag tömmer kameran och börjar lasta ut bilen nu om en stund. Sedan så är det hög tid att lasta bilen igen.
Så skoj ...

Efter den här semestern, så kommer jag behöva semester ...

*Pfuiii*

Sonen och Märta

För första gången någonsin så frös vi inte ihjäl. Vi packade inte ner alla vinterkläder vi hade och önskade att vi hade fler, utan gick omkring i solsken. Helt underbart!

Tävlingen var jättefin och väldigt bra arrangerad. Väl genomtänkt.

Skåne är ju vackert. Det är helt underbart att se solen gå ner över havet där inget land syns alls. Bara himlen mot havet.

Men nu velar jag visst iväg.

Vi var många vallhundsringare på plats. 8 stycken hade kvalat in och till slut så hade vi 6 stycken med i final. En sådan känsla!



Ovan: Kent grejar lite med fåren. Fotograf: Hjalmar Nilsson

När första kvaldagen var slut så hade vi i stort sett samtliga Vallhundsringare med oss. Det var bara Trasan som hade klivit av.

Andra kvaldagen var spännande! Nu skulle det bli landslagspoäng och nu började fältet tajta till sig.



Ovan: Låååångt därute så ser man Bozz med sina får på krossen. Inga höga berg i sikte.

När väl dag två var till ända så har vi en Vallhundsringare i topp och 5 andra med till finalen.
Katia som var solklart bäst den dagen var synnerligen nöjd.



På kvällen så fick vi ett sms med startordningen.
Henrik nummer 1, Zonja nummer 2 osv.

Henrik, som har bättre nerver än jag, tyckte att nummer 1 var jättebra. Faktiskt så hade han inte kunnat välja ett bättre nummer själv. Men mina knän skakade bra när jag läste sms:et.

Nu åkte vi iväg ut till havet och rastade hundarna och tog lite kort.

På hundarna ...?

Nej, på annat så klart.





Vackert som attan var det.

Finaldagens morgon kom. Lite småkyligt med frost i gräset.

Starten gick och jag höll andan.

När Bozz gick iväg på första utgången så skakade hela jag tror jag. När sedanutgången upptaget, framdrivningen och Turn backan satt som en klocka så började det kännas bättre. Det var då en tacka i andra gruppen sprang som en avlöning och lämnade dom andra efter sig. Framdrivningsgrinden missades ... O fasa!

Resten av banan gick som på räls. Sorteringen var svår men fungerade.
Ja, då var det bara väntan kvar då ...

Vi tog saken i egna händer och åkte iväg och fiskade. Sonen sken ikapp med solen.







Fast det var svårt att inte veta så klart.

När vi åkte tillbaka så hörde vi att Katia hade gått riktigt bra.

Underbart roligt. Två Vallhundsringare i topp.

Sedan så kom då äntligen resultatet.



Titta noga på bilden ovan. Är det bara tre människor på bilden?

Ett härligt SM. Med resultat helt i min smak. Bozze på toppen och fullt med människor som jag känner och tycker om högt upp på listan. Så skoj!

Vi har varit hos farbror banken och fått låna pengar. Ett pannrum och en skogskärra skulle det bli.
Pannrummet var i god tid. Det skulle inte sparkas igång förrän nästa vinter.

Men ödet ville annorlunda ...

I källaren så är det just nu en sjö.

Henrik, som är en händig gosse, går ner och tänker svetsa den gamla skorven. Han upptäcker då att pannan är bortom all räddning.

Gudars ...

Ja men, visst. Puckla på oss bara. Gör det bara ...

Så nu är det inte bara att sätta igång och elda längre. Nope, vi måste få färdigt pannrummet. I höst. Mitt under rådande tävlingssäsong.

Sicken tur. Vi hade ju inget att göra innan.


Yeah!!!!

... eller ...

Till helgen så är det dags för Skånelandet.
Där går SM av stapeln. Det skall bli skoj att se på SM:et, fast jag hade ju hellre varit med! Mycket hellre!

Hjalmar köpte sina första "Petshopar" igår. Jag trodde dom skulle ha tappat sin tjusning vid det här laget, men nej. Dom är hetare än någonsin. Han stod länge och valde och tog tillslut trillingvalparna. Han var väldigt nöjd efteråt.  Dom var till och med i badade med honom, för att sedan bli tryggt nedbäddade i sängen bredvid honom.
Ibland är han inte stor. *Gullepojken*

Igår blev plattan till pannrummet färdiggjuten. Spännande.
Henrik har en sådan koll på vad som skall göras och hur. Fattar inte hur han kan veta allt det.

Bra blir det i allafall.

Skall ta lite kort senare.