Sannas lilla blå!

Vi har ny pressare.
Vi ville inte byta, utan dom två som kör här hos oss delade upp oss mellan sig.

7 balar hann han pressa innan pressen gick sönder.

7 ...

Henrik som kan trolla med sådana där saker lagade pressen med en LG-fjäder och något mer.

Det är tur att vädret är stabilt.
Annars så hade jag nog varit tokig nu.

Men nu fungerar allt. Skall bli spännande att se hur många balar det blir.


Ha det! 

Uppdatering: 41 stycken blev det.

Så var det då dags att stänga bloggen.

Jag kommer att lösenordsskydda den ganska snart men kommer att dela ut användarnamn och password till er som vill ha det. Skicka ett mail till [email protected]

Ha det!

Glen



Gammelmorfar Tweed


Japp, då var det frågetecknet över ...

Här får ni se gårdagens outfit.



Oljan som grabben kommer med väger 20 kg styck.
Det är 40 kilo som han kommer knatande med ...

Bära 40 kilo, när man själv väger 27 ...

6,5 år gammal.

Jag tycker att det är otroligt!



Ha det!

Henrik ringde till killen som pressar för oss och fick honom att ta av harven.
Säga vad man vill om bönderna här uppe, men snabba är dom inte.


Ha det!

8 kg nytankad (matad).

Vi får mycket kläder till grabben.
Det mesta används, men vissa hör inte till favoriterna.
Han fick en kamoflagefärgad huvtröja, med SWEDEN tryckt på och tre kronor på huvan. Den la jag undan. Det kändes som att nästa steg var rakat huvud och Dr Martens.

I morse så hade han hittat den ...
Glad i hågen så stoltserade han med den och satte på sig sina kamoflagebyxor, med motiveringen:
-Dom matchar, Mamma.

Det är då jag måste bita mej i tungan för att inte ge pojken massa konstiga tankar i huvudet.

Han är ju faktiskt bara 6 år ...

Men han får inte gå ut i den munderingen.


Inte en chans.

Aldrig har jag sett syrener blomma så länge.
Från att ha varit en väldigt tidig vår så har den gjort det som jag alltid säger åt den.
-Stanna ett tag, låt oss njuta av frukträdens blommor och av syrenens doft.



I år så fick vi det.




Ha det!

Det är lustigt.
Jag minns min egen skoltid som oändlig. Inte att man hade lov stup i kvarten.
Jag vet att morsan sa något om att det var många lediga dagar på våren, men så upplevde aldrig jag det.
Jag vet att någon sa att sommarlovet var långt. Men det tyckte inte jag ett dugg.

Men nu när det är gossen som har loven.
Gudars, på våren går dom nästan inte i skolan. I stort sett inte alls.
Det är lov på lov på lov och nu strax efter sista lovdagen så börjar sommarlovet.

I morgon så går inte gossen i skolan. För han har lov.
På fredagar så går han aldrig i skolan. Så nästa skoldag är på måndag.


Det är inte klokt vad somliga har det bra!

Solen skiner och det var nog storm i natt. Jag tror att studsmattan båste iväg. Gudars.

Ljuset - Ni vet ljuset som man längtar så efter i December.
Avsaknad av ljus gör en deprimerad. Nu har vi ljus. Massor av ljus. För att inte säga att vi nästan har ljus dygnet runt.

Hur?

Hur i h-vete får man en 6-åring i säng då?

Vi börjar 19:30.
-Gå upp och gå på toaletten och borsta tänderna.
-Nä!
-Jo, gör det nu!
-Nej, jag vill inte.
-Om du skyndar dig upp nu så läser jag två kapitel.
*5 minuter senare*
-Om du inte går upp nu så FÅR du ingen saga!
-Vad du är ORÄTTVIS!
-*suck*
*15 minuter senare*
-Nu är jag färdig!
-Bra då kommer jag upp och läser. Har du borstat tänderna?
-Va? Nä.
-Borsta tänderna!
-Ja-ja!  Tjata inte!
-*Dubbelsuck*
*10 minuter senare*
-Har du borstat tänderna nu?
-Ja, färdig!
*Sedan så läser vi äntligen sagan*
När jag kommer därifrån så är klockan 20:45 ...
Grabben ligger i sängen och försöker sparka sig trött misstänker jag. För trött är han inte.

Så nu längtar jag till sommarlovet! Då skall vi vända på dygnet så det står härliga till. Hela familjen är kvällspigga och morgontrötta.


Morgontrött ...

Ha det!
-

Henrik är duktig han. Han har verkat klövar, först igår och sedan idag. Dom är ju några stycken så det tar några timmar ...
Tur att vi har två olika färger på tackorna. Han tog dom vita igår och dom svarta idag.

Jag har roat mej att vara på Näl idag. Jag tog för säkerhets skull med mej Henrik. Jag blir så förvirrad ibland när läkare inte håller med mej.

Men hade tur. Fick en bra läkare. En läkare som genast skrev en remiss till ortopeden och som skrev ut medicin för kemisk kastrering.

Kemisk kastrering ...

Huvva ...

Vad har jag gett mej in på?
Men å andra sidan så kan det knappast bli värre?

Han muntrade upp mej med att förklara att min kropp skulle bli som en 60 årings.
Så nu hoppas jag.
Att 60-åringskroppen som jag får låna i några månader kan gå och att den inte behöver så mycket värktabletter.
Henrik hoppas nog på att samma kropp dessutom inte har PMS i två veckor utav fyra.
Hrmpf ....
Som om det skulle vara jobbigt för HONOM?   ;)

                 

 

Vi var lite sena att komma i säng igår kväll. Det märktes i dag på morgonen. Sonen var segare än segast.

Tryckte på kläder på honom och började att släpa ner honom.
-Men mamma jag har sååå ont i tån.
-Varför det då?
-Jag vet inte.

Tog av sockan och konstaterade att tån både var lite röd och väldigt smutsig.
Av med kläderna igen och in med gossen i duschen. När jag ändå hade honom på plats så tvättade jag av pojken. När turen kom till håret så såg han på mej med stora sårade ögon.

-Så har jag ont i tån och ändå så tvingar du mej att tvätta håret.
-Japp, så är det! *Grym moder*

Det var ingen fara med tån. Den blev mirakulöst mycket bättre efter den blivit ren och sonen fått frukost.

Ha det!

Sonen hemma tävlar. Han tävlar i allt.
Helst i sådana tävlingar där bara han kan vinna. Oftast så vet vi inte ens om att vi håller på att förlora.
Bilbältestävlingen däremot, vet vi om.
Reglerna är lätta. Den som först får på sig bilbältet vinner. Om man har blivit sen för att man har hjälpt vinnaren på med sitt bilbälte så spelar det ingen som helst roll. Utan det är försten på med bältet som gäller.

Fast om det är någon av oss andra som vinner, då gills inte det. Naturligtvis.
Då var det inte någon tävling ... Naturligtvis.

-Om du vinner, då var det ingen tävling. Men om jag vinner, då är det tävling! säger sonen så förnumstigt.

Det är en smula frusterande ibland. Inte att jag inte vinner, utan att förstå sammanbrotten när jag har vunnit en tävling som jag inte visste om.


En viss självkännedom har i allafall infunnit sig.

-Mamma, kan du vänta lite med att sätta på dig ditt bälte så jag får vinna?

Som den förstående modern jag är (trots att jag är en ko?), så väntar jag ju då. ;)




Ha det!

Nedan utspelade sig under lammningen.

Jag går muttrande in i rummet där kraftfodret finns.

-Vad var det nu han sa ... Vad det tunnan som var Solid eller var det trätunnan?

Sonen går efter.
-Vilken vadå? Frågar han.
-Ja, vilken som är Lammfor och vilken som är till tackorna.

Grabben smakar några pellets av den ena och pekar sedan tvärsäkert på den.
-Den är till tackorna.

Sedan går han över till lammfodret och fyller ena fickan, stoppar en halv näve i munnen och säger lite halvkvävt.
-Lammfor är MYCKET godare.


Lammen växer ju upp på mjölk och lammfoder. Det borde fungera på barn också? ;)

Å andra sidan så kanske det kan förklara varför stl 122 på byxor knappt fungerar längre.  Lammen växer ju så det knakar på Lammfor.




Ha det!

Yes!

Henrik spred konstgödning igår. Lite för mycket regn kanske i dag då, men i det stora hela så var det sååå behövligt.

Lille Glen blev försäkrad idag. Med skammens rodnad på kinderna så erkänner jag att glömt honom.


När vi hämtade gödningen så frågade Hjalmar vad det var vi skulle hämta.
-Det är dom där vita små kornen i dom stora säckarna, sa Henrik
-Dom STORA vita säckarna?
-Ja, dom där som vi häller i gödselspridaren.
-Dom där som smakar surt?
-Smakar surt?
-Ja, dom där små vita kornen som smakar surt.

*Suck* Ät inte konstgödning ...

Så har man äntligen fått det förklarat...




- Var män får sin styrka ifrån
- och varför kvinnor av och till känner sig tömda på energi!!!

Sonen kommer hem från utflykten störtar in i köket och visar med händerna hur stor en geting kan bli samtidigt som han håller benen i kryss för att inte kissa på sig.

Han avbryter sig och frågar med andan i halsen:
-Vem skall komma?
-Hur vet du att någon skall komma?
-Du har ju städat!
-Hrmpf! Ingela skall komma.
-Hurra!!!!!! Hoppas att hon har 1000 paket med till mej!
-Men du fyller ju inte år.
-Nej, men det vet inte hon!
-Det vet hon.
-Man kan aaaldrig veta!



Ha det!

Igår natt så vaknade jag av ett DUNS och ett illvrål. Hittade sonen på golvet i sitt rum med tårar och näsblod rinnande.
Stackars liten.
Jag hämtade papper och försökte stoppa ner pojken i sängen igen. När han höll på att somna om så insåg jag att han var blodig precis överallt. Han hade blåst ut näsblodet och torkat av händerna lite varstans. Så upp med gossen och in i badrummet.
Det var då dom konstiga bilderna kom på näthinnan. Jag har ju sett på Discovery så många gånger där dom gör brottsplatsundersökningar och sprayar ett medel på misstänkta ytor. När dom sedan lyser på den med ultraviolet ljus så lyser det med otrevligt blått sken på alla ställen där det finns rester av blod. På så sätt så kan man se om det har skett något hemskt våldsbrott.
Jag gissar på att om man skulle göra den undersökningen i hans rum och i badrummet så skulle det se ut som om vi hade tagit livet av minst två små pojkar.  Så vi får innerligt hoppas att dom aldrig gör den undersökningen hemma hos oss ...

Han överlevde i allfall och fick vara hemma från skolan. I dag så är dom på någon kompisdag i skogen och hade matsäck med sig.
I hällregn ...

Ha det!

Ha det!

Helt slut. Henrik och Hjalmar är dunderförkylda.

Regn:3 mm

Återkommer.

Sicken kille han är!

Majja gick också bra förutom en hel del slarv i utgången. Slarv från både Hundens och förarens sida.

Så nu är i allafall Bozz färdigkvalad till allt.

Nu ...
I Maj.

Undrar vad Henrik skall göra resten av säsongen?



Ha det!

Det gick inget bra.
Fast det började bra. Förutom att grabben som är van att samla djur rundade HELA fältet och fick därmed ett upptag på c:a 200 m.
Därefter så var det fösning. Vi hade hanterat djuren så fint så att en tacka kände sig så fri att hon drog mot hanteringen.
Jag läste av tackan tokigt och kunde inte riktigt släppa grinden 10 m framför. Hade jag skitit i linjen så hade det gått bra. Men ...
Hur var det nu med envetenheten och intelligensen ...
Jo, Justus klantade sig sig lite och vi tappade tackan ...

*Suck*

Så jag oroade mej för närarbetet i onödan. Jag avskyr "onödan".

Men det var en tävlingsstart i allfall. I bilen till tävlingen så var jag till och med nervös i några minuter. 
Sedan så var allt som vanligt och när jag gick ut till stolpen så kände jag efter noggrant, men kände inga fjärilar alls. Inte en enda ...

*Dubbelsuck*

Ha det! 

Igår kväll var vi hemma hos Kent och Marie och tränade. Det var får som Justus behövde träffa.

Stora stabila tackor som stod still. Min lille hund blev ju väldigt konfunderad över varför tackorna inte sprang, varför dom ville stå i ett hörne och varför dom stod kvar trots att han tittade på dom. Nyttigt!

Det var så nyttigt att vi åker dit idag med.

Annars så har jag fastnat lite i träningen just nu. Han är lite känslig i bland. Han vill verkligen INTE att jag skall vara arg på honom, men han vill inte för den saken lyda allt jag säger. 
Hmmm ...
Fast nu är jag lite orättvis. För han vill lyda. Han är bara upptagen med att valla fåren och då kan han ju inte höra allt jag säger.
Men han håller linjerna själv nu på ett jättefint sätt och gör jättefina hämt. Han är balanserad och dämpar faktiskt sig själv då och då. Det trodde jag skulle dröja tills nästa år. Det som är kvar är det som vi har svårast för att träna här hemma. Närhanteringen.  Våra får är mer av rådjursstam. Dom uppskattar inte alls att ha en hund nära sig. Inte ens lite ...

Men det kommer.



Ha det!

Lost slutade igår. *Snyft*



Sista programmet lämnade så många trådar hängade och var så spännande att jag nästan kröp ur skinnet.

7 månader till nästa säsong. 7 månader ...




7 ... månader.

Hur tänkte dom då?

Japp, det var ju längesedan och sådden behöver det säkert.

Jag försov mig i morse.Henrik väckte mej kl 08:00. Suck. Stackars liten. Upp ur sängen, på med kläder, i med gröt och framme vid skolan 25 minuter senare.

Men han är en liten grabb som tar sådant med jämnmod. Han stressar inte upp sig i onödan. Till skillnad från sin mor då ...

Jag har tränat med Lille Jusse i dag. Idag var han ett riktigt stjärnskott. Jätteduktig.
Nu vill jag ha fler får. Behöver delningsträna i massor.

Jag har ju faktiskt en start i helgen som kommer. Så spännande hade det kunnat vara om Jusse hade varit färdig. Nu funderar jag en smula på att stryka honom, men kan nog inte låta bli att tävla, trots att han är långt ifrån färdig för start.

Nu väntar en eftermiddag på jobbet. Sedan kommer Lotta och skall träna. Då tänker jag köra en runda till. I morgon så har jag fixat en träning hos en granne. Hoppas att vädret blir ok.


Ha det!

-I dag är det skogsdag säger jag i morse och börjar fixa matsäck till grabben.
-Skogsdag? Men får jag följa med till skogen?
-Ja, det är klart att du får, säger jag.
-Men jag hade ju varit "dum" mot My och Emelie ju!
-Ja, men det är ju över nu. Du har ju sagt förlår nu och du fick vara kvar i skolan i måndags.
-Va? Räckte det med bara en gång? Då kan jag vara lite "dum" mot någon och då behöver jag bara vara kvar i skolan en gång ...
-Hold your horses son! Nu får du nog tänka efter en smula här, VARFÖR du inte skall vara elak mot någon.

-Äh, för att jag behöver det ibland! Säger den lille änglapojken.


*Suck*

 

Hela flocken har vi gått i genom idag. Avmaskat varje individ inklusive tackorna.
Så nu hoppas jag intensivt att vi slipper lika många leverflundrasjuka i år. Förra året var det många som fick anmärkning på slakteriet.

Hält på flugmedel har jag också roat mej med. Så nu är jag helt slut. Henrik däremot är ute och håller vallhundskurs.

Tvättmaskinen borde gå. Men då måste jag bära i trappan. Ingen bra idé idag. Fixar i morgon ...


Ha det!

Sitter nu på hundarna.

Bara för egen påminnelse.

Idag så håller jag tummarna hårt, hårt och tänker på dig pappa!

Kram!

Sisådärja. 4 timmars utbildning på teknisk engelska är nu genomgången. Det var en tysk som försökte prata engelska. Han var inte helt hundra på att vi förstod så han pratade riiiiktiiiigt låååååångsaaaamt. Man kunde somna för mindre. Förutom att det var djävulskt tråkigt så var dessutom kunden på plats. Inte riktigt läge för att sms:a och rita lite i anteckningsblocket då. Nej, 4 timmar i givakt med tindrade ögon var beställt från företagets sida. Som tur var så fanns det kaffe, mycket kaffe.

Bozz kom 2:a i går. Det var en bra helg för honom.

Jag har precis stoppat den smutsigaste ungen i hela Västra Götaland i badkaret. Jag var uppe och skrubbade honom för en liten stund sedan och konstaterade att en del av det bruna i ansiktet och på händerna var nog solen som hade åstadkommit. Det gick i allafall inte att skrubba bort och var liksom jämt fördelat. Men naglarna har jag aldrig hört talas om att dom skall bli solbrända så dom kan nog snart bli presentabla.

Hjalmar har fått tillbringa förmiddagen inne hos två:orna medans resten av hans klass var i skogen och hade skoj. Det var straffet för att han inte hade varit så snäll för en vecka sedan. Jag önskar att straffet hade kommit lite tidigare. Men det var ju konsekvent och bra. Det skadade honom inte ett dugg att tänka igenom sina synder en smula.
Förgrömmade onge!

Henrik har hållt igång som attan i dag. Han gick upp vid 8:10 och späntade då upp i skogen och hämtade fåren. Sedan har han eftersökt, med sonen i släptåg och inspekterat gräset längst ut på fältet. Också där med sonen i släptåg. Så dom har gått många kilometer i dag. Att Henriks öron har hållt för den tjattrande lille pojken är också en bedrift.
200 kg kraftfoder har han roat sig med att bära också.

4 timmars utbildning med kaffe till är en barnlek känner jag just nu.  Jag hade inte gärna bytt ...

I morgon är en ny dag med nya utmaningar. Gödning borde hämtas och hundmat med för den delen.


Ha det!
 

Igår morse så skrapade jag is av bilen innan jag åkte till jobbet. Kändes lite onödigt med frost nu.

Nu är i allafall fåren nedtagna från skogen. Det är bra. Staketet är inte vad det borde vara.

Nu väntar en fyra timmars utbildning på jobbet. Hurra ...

Vi tittade precis på en Britsh got talentdåre som fes till musik ... Så vidrigt!



Ha det!

Inte för att jag är förvånad. Men det är ju jättekul!

Majja bröt.


Dom bor på vandrarhem.
Hjalmar ringde imorse, han hade fått sova i våningssäng. Vilken lycka!

Vid frukosten så satt det en pratsjuk tant vid frukostbordet. Varken Henrik eller hjalmar är särskilt pratsjuka på morgonen. Rättare sagt så VILL ingen av dom prata på morgonen.

Efter en stund så orkade Hjalmar inte med henne längre och gick.  Henrik fick sitta kvar själv.

Han var säkert jättenöjd över det ... Inte.


 

I kväll åker Henrik och Hjalmar iväg på första långväga tävlingen för i år. Opphem väster om Rimforsa är målet.
Mej lämnar dom med jobbet, hundarna, flasklammen, kaninen och fåren uppe i skogen.

Hoppas innerligt att fåren stannar uppe i skogen. Blir tokig om jag måste åka hem från jobbet för att ta hand om får som spritt sig över bygden.
Eftersom det dessutom är meningen att jag skall ha skrotbilen, så blir jag ännu vansinnigare.

Men Henrik kommer också bli tokig om fåren kommer ner eftersom han kommer att få en utskällning per telefon som han sent kommer att glömma.

Ja, ni hör hur positiv jag är till att ha fåren uppe i skogen ...  Men här hemma finns det ingen mat till dom och bära 200 kg kraftfoder får mej inte på bättre humör.

Såååå ....

Nu hoppas vi.
På att fåren stannar uppe i skogen och att ingen hitter på något så kasst som att dö där uppe. Har ingen lust att idka terrängkörning med traktor. Den är ju 4-hjulsdriven, men nej ... Vill inte.

Sedan så får vi hålla tummarna för att Bozz och Majja sköter sig. Det hade ju varit roligt om det gick riktigt bra!


Ha det!

 

Fantastiskt, dom skrev en låt om mitt jobb. Redan 1982.
Nu gör jag ju lite mer än att glo på lampor. Rätt så mycket mer faktiskt.
Men en hel del stämmer faktiskt.

Ha det!

Oki!

-Ut i hallen och på med kläderna.
-Okay, mamma. Var är mina stövlar?
-Jaaaa, var kan dom vara.

Letar och letar. Letar lite till, lite mer desperat nu.

-Jaa! Jag tror att dom har gått ner i källaren.
-Har du lagt dom i källaren?
-Neeej! Dom har gått ner i källaren. Dom ville nog se hur det såg ut.
-Men stövlar går inte själva! Har du lagt dom i källaren?
-Va, gör dom inte? Nej, jag har inte lagt dom i källaren.  ... men jag kan ha kastat ner dom.
-Gå ner och hämta dom då!
...
-Här är en! Hörs det en röst från källaren.
-Men det måste ju finnas en till!
-Neej, ingen här.
*Wrooom skolbussen passerar på utsidan*
Hjalmar kommer upp från källaren.
-Åh, nu gjorde du så att jag missade bussen.
-Gjorde jag?
-Ja, du kunde ha hämtat mina stövlar innan!
-*suck*
-Nu vet jag var den andra är! Visste inte du att den ligger under min säng?
-Nej, vad gör den där uppe?
-Men jag hade ju på mej den när jag skulle hämta en tröja ju!


Finns det ork på tabletter tro?

Det krävs stora bokstäver för det. Det krävs många stora bokstäver för det.

Det är alltid spännande att ta upp dom första gången på året. Lammen har aldrig varit där och är inte vana att bli flyttade. Det innebär att dom inte är 100% säkra på att hänga med dit morsan går i alla lägen.

Dagen D var här.

Henrik och Bozz skulle fixa till det. Jag och Hjalmar skulle gå bakom och fixa till lite lamm och så.
Det var då jag kom på den briljanta idén att jag skulle ha Justus till hjälp. Justus som är 2 år och väldigt duktig. Han har hållt undan fårflocken så bra och bara misslyckats en enda gång. ... som var gången i går. Hungriga tackor gjorde slag i saken och sprang alla på en gång. För en liten hund måste det ha sett förfärligt ut. 160 tackor med lamm som springer rätt emot honom i full fart.

Jag placerade Jusse på utsidan och stod där själv. Jämte mej så hade jag dessutom den lille huliganen. Till den lille huliganens rättvisa så hände ingenting av det som hände tack vare honom.

När Bozz hade samlat flocken och började trycka den mot grinden så kände Justus på sig att han var behövd. Han var mer än behövd! Alla fåren höll på att gå ut och människorna bara stod där. Dödsföraktande så kastade han sig fram och stoppade fåren och tryckte tillbaka dom in i hagen.

Jag ryckte på axlarna och tänkte för mej själv: Han är ju bara två den lille. Han kunde inte veta vart fåren skulle.

Jag och det lille odjuret gick in i hagen och skulle hjälpa Bozz och Henrik nu när Justus på ett effektivt sätt hade visat fåren att: DIt ut går ni inte!

Jag skickade runt honom och förstår inte riktigt hur det gick till när han plötsligt var i mitten av flocken och drev en del bortåt.

Jag kanske skulle ha tagit varning utav det där och satt in honom i hundgården. Men, nej. Säga vad man vill om mej, men jag är mer enveten än intelligent.

Ut på vägen kom flocken. Bozz samlade in dom fint och drev dom i lugn takt bort mot vägen upp i skogen.
-Jag går framför dom sa Henrik och skyndade sig framåt.
Jag, sonen och Justus tog bakkanten. Justus var inte riktigt nöjd med att vara där. Han kom för långt fram hela tiden och till slut så hade även jag fått nog. Så jag skrek till honom att gå hem, eller i allfall ligga kvar och vänta på mig där.

Sedan gick jag vidare efter fåren. Tackorna hade full koll på vart dom skulle och sprang i från alla lammen. Lammen som inte alls ville gå ut på hemska skogsvägar. Så jag gick där och motade lamm medans Hjalmar försökte visa mej stenar och pinnar och gu vet vad. Alla vet hur det är att driva lamm ... Dom är små kamakazipiloter som gärna kastar sig över en för att komma tillbaka hem. Jag hade runt 40 ...
Som tur var så hade jag Bozz också.
Jag går där och driver lamm när min hund plötsligt gör entre på vägen framför oss. FRAMFÖR mina 40 lamm som inte vill gå åt det hållet. Jag blir skogstokig och SKRIKER år hunddj-veln att GÅ BORT därifrån. Han tänker inte gå bort så länge jag skriker på det viset. Det vet han ju. Då om någonsin är det ju bråttom. Så han driver på lammen i fel riktning. Jag blir steget ännu galnare och ser blodtryckets mätare inne i skallen passera det mörkröda partiet och gå över i någon slags visselsignal.
Justus låter sig inte störas utav att hans matte har antagit färgen av en övermogen tomat i ansiktet och skriker högre än en sirén. För säkerhets skull så hoppar jag ju omkring på skogsstigen och vrålar som besatt med ögonen en halv centimeter utanför ansiktet. Eftersom jag dessutom var tvungen att hoppa omkring med benen korsade för att inte samtidigt kissa på mej så måste det ha varit en syn för gudarna.
Plötsligt så verkar jag ha nått hundf-n. Han hejdade sig och såg plötsligt lite bekymrad ut. Jag drog in lite luft och skrek i en höjd som måste nått nästa socken: Nu kommer du hit! JUSTUS KOM HIT!!!!!!!!!
Han gav mej ett ögonkast och kommunicerade med mej för första gången sedan jag tog ut honom ur hundgården.
-Nehej du matte! Inte när du är så förbannad!
Gudars ...
Hade jag haft ett gevär just då, just där, så hade han inte levt längre. Jag som nästan inte kan slå ihjäl en fluga och är en sådan supermes hade utan tvekan skjutit honom där och då.
Nu var jag endast beväpnad med en lövruska och som vapen räknat så är det rätt så uselt.

Så medans jag agerade fotbollsmålvakt med lamm som for fram och tillbaka så lyckades jag tillslut att få en honom till ena sidan så att en tacka kunde smita förbi. Han hade en sådan känsla för att han var i livsfara så han fångade inte in henne. Då rann resten förbi också.

Helt slut, var jag efter den pärsen. Alla mina ådror är renspolade. Inte en gnutta kalk finns det i någon ådra överhudtaget.
Sirenen har lagt sig och jag har slutat att hyperventilera. Jag har nästan kommit till stadiet att jag inte längre vill ha död på honom.

Nästan.

Nu vill Henrik att jag skulle gå ut och träna med honom. Men nej, för bådas våran skull så är vapenskåpet alldeles för nära här nere. Vi tar det en annan dag.

Fåren står i hagen utanför och bara hänger. Dom vill inte ha mer regn nu. Men det vill gräset. Jag riktigt kan se hur gräset tog ett skutt igår när det äntligen fick vatten.

I dag så skall fåren upp till skogshagen. Lika spännande varje år.

Jag och Hjalmar var och kikade på hällristningar i går. Först så försvann Hjalmar och hans kompis. När vi hittat dom och gått poängpromenaden så passade dom på att ha en brottningmatch mitt i fikat. Sedan avslutade Hjalmar med att trilla huvudstupa ner för hällristningarna. Lyckat resultat för 1,5 timme.

Undrar varför det bara är våra pojkar som har jackor med varselfärger ...?

Uppdatering: 6 mm till i dag.


Ha det!

Det är inte klokt vad skönt!

Jag trodde ett tag att det skulle bli lika illa som förra året. Men det har ju faktiskt regnat en hel del i dag.

När jag jobbade natten mellan söndag och måndag så ramlade det ner ett regnväder över Torslanda som gjorde en flod på utsidan. När jag kom hem så var det lika dammigt på utsidan som vanligt. Jag tror inte att vi har fått 2 mm i april innan. Det har blivit fuktigt två gånger under hela april. Regnade det i Mars?

I kväll så är det terminsavlutningsträff med förskolan och vi skall titta på hällristningar. Så om vi bestämmer att det får regna mjukt och fint till klockan 15 så kan det vara uppehåll sedan till 21:00. Då kan det få börja regna igen.


Ha det!

Uppdatering: 7 mm! Fantastiskt bra!

Jag tror att jag har mashmellows i huvudet.

Jag har redan nästan skållat sonens fot i badkaret, skurit mej i fingret, bitit mej i kinden och glömt allt jag skulle ha gjort.

En fulländad dag.

Inte ...

Hjalmar hade gjort succé i dag genom att köra en pinne i magen på en klasskamrat.
Hon hade naturligtvis blivit ledsen och Hjalmar hade vägrat att säga förlåt.

Han hade dessutom sagt "Tjöta" till sin lärare när hon försökte få honom att säga förlåt och droppen föll väl när han som avslutning kastade en handfull löv i ansiktet på henne när hon försökte ännu en gång.

Så nu är operation "Vara snäll mot flickor" inledd.
I morgon så åker jag med honom till skolan och han skall säga förlåt till den lilla flickan. Inget val har han. Sedan så vänder jag i vanlig ordning på steken och kör in ett belöningssystem för när han är snäll mot flickorna i stället för att straffa enbart när han gjort dumheter. Det brukar fungera bäst på min son i allafall.

Jag tänker inte göra något stort av  det här. Men visst, min son kommer aldrig komma undan med att vara elak.

Henrik har pratat med honom flera gånger under eftermiddagen om hur man är mot tjejer. Han är duktig på sådant. Inte lika kategorisk som jag är.

Sonen är en smula upprorisk i dag.

En smula ...

Gudars ...

Vem är du och var är min son?

Love hurts, love scars,
Love wounds, and marks,
Any heart, not tough,
Or strong, enough
To take a lot of pain,
Take a lot of pain
Love is like a cloud
Holds a lot of rain
Love hurts, ooh ooh love hurts

Im young, I know,
But even so
I know a thing, or two
I learned, from you
I really learned a lot,
Really learned a lot
Love is like a flame
It burns you when its hot
Love hurts, ooh ooh love hurts

Some fools think of happiness
Blissfulness, togetherness
Some fools fool themselves I guess
Theyre not foolin me

I know it isnt true,
I know it isnt true
Love is just a lie,
Made to make you blue
Love hurts, ooh,ooh love hurts
Ooh,ooh love hurts

[guitar solo]

I know it isnt true,
I know it isnt true
Love is just a lie,
Made to make you blue
Love hurts, ooh ooh love hurts
Ooh ooh love hurts
Ooh ooh...


En gammal goding från min ungdom.

Jag har precis åkt hemifrån, när mobilen plötsligt ringer.
En liten röst hörs i andra ändan:

-Mamma, jag ville bara säga att jag äääälskar dig!


Hjärtat blev alldeles varmt.

Älskade unge. Jag älskar dig med!

Nu har jag tre nätter framför mej.

Jag har lyckats att träna min lille hund så mycket att han behöver semester. Fast han var verkligen jätteduktig igår förmiddag.
Vi ger fortfarande tackorna och lammen kraftfoder. Trots att dom går ute. Då får Justus jobba.
Han trycker undan hela flocken nu på egen hand. Det tycker jag är bra. Det är ju trots allt 160 tackor och c:a 300 lamm.
Leicestrarna är hungriga får. Dom är dessutom stora stabila tackor. Men han tar dom på ett bra vis. Finullen är mest många, men dom är inte så envetna och har ingen som helst lust att varesig testa att springa förbi hunden eller försöka att anfalla den.

Nu är det dags att sova middag ett tag så att jag kommer hem i morgon bitti.

Henrik och Hjalmar skulle åka upp till Peter och Lena för att så deras gärden. Men Peters traktor verkar ha dött mitt i harvningen.

Jag får så mycket blommor just nu :)
Hjalmar har burit in massor med blommor och jag har fått av Henrik också. Dom vet hur man gör en kvinna glad!


Ha det!

Långt efter läggdags så kommer grabben nergående för trappan.

-Vet ni!
Jag och Henrik tittar upp, lite trötta på att han inte sover ännu.
-Vet ni, om man sätter en klädnypa på snoppen så går det inte att kissa.
-Jaså, sa vi skrattande.
-Om man sedan släpper klädnypan medan man kissar då skvätter det överallt!

Nähä!