Hokus pokus filiokus
Tänk vad mycket det är som man inte vet ...
Är det Hjamlar som lärt dig nya saker igen?
Så härligt med Dave förresten. Blicke säger allt och den visste nog hur livet skulle bli...
När jag var och hälsade på min omplacerade dam i Skåne så satt hon på altanen när vi åkte och hennes ögon sa: Jaha, ni åker nu, trevligt att ni hälsade på, vi ses kanske igen... Det kändes underbart!
Nej, den här gången är Hjalmar inte inblandad.
Slösurfade lite på nätet och råkade lära mej något.
Visst är det skönt när dom har fått ett bra hem! Dave har ett jättebra hem. Kossor att valla, traktor att åka med och en väldigt snäll husse.
Det var nog mest min känsla att jag inte skulle ha sålt honom. Att jag inte gav honom en fair chans.
Med facit i hand så gjorde jag inte det. Jag skulle ha satsat på honom på ett annat vis. Jag var fast i ett tänkande som jag nu har kastat över axeln. Jag hade skyhöga krav och hundarna hade ingen chans att komma dit för dom fick ingen träning som ledde dit.
Ha det!