Idag är ingen vanlig dag

Nej, för idag är det Hjalmars födelsedag!

För 7 år sedan så åkte vi upp till Trollhättan med eländiga värkar. Klockan var nästan 12 på natten.
Värkarna kom och gick och dom hade vid det laget hållt på i 18 timmar. Jag var helt färdig.

När vi kom upp så berättade sköterskan att jag var i den sk "vilofasen" och hade öppnat mej hela 2 cm. 2 cm på 18 timmar ...

Jag tror att jag ångrade mej då. Bara tanken på arton timmar till för nästa 2 cm gjorde mej totalt gråtfärdig.

Henrik lyckades reta upp barnmorskan genom att prata om att stora barn och feta kvinnor hörde ihop.

Jag hade ingen bra humor just då och ville bara att han skulle vara tyst så att jag fick hjälp.

Henrik åkte hem för att ta hand om djuren, det var ju ingen brådska precis ...

Natten gick och jag kan inte med bästa inlevelse i världen påstå att jag tyckte att det var häftigt eller ens bra. Jag hade dessutom förträngt vid det här laget att det var ett barn jag skulle få.

Vid halv 8 på mogonen så kändes det helt annorlunda och jag ville ha tag i en telefon. Nu ville jag ha dit Henrik!
Telefonen på avdelningen var utan ström så jag kunde inte ringa just då. Sedan blev plötsligt upptagen med krystvärkar.

Någonstans i den här vevan så ringde jag Henrik och bad honom lägga på en rem. Han satt i traktorn och utfodrade djuren, eftersom han hade en känsla av att han kanske inte skulle komma hem på ett tag.

Plötsligt, så kom grabben ut och åkte i golvet med en duns. Dom missade honom ...

Jag fick en kladdig liten pojke på magen som kikade på mig med mörkblå ögon. En liten, söt bebis, som faktiskt var min! 4515 gram och 52 cm lång. Kärleken till det lilla knytet kom omedelbart.

8 minuter efter det så kom Henrik.



Tänk att just vi skulle få en liten kille som är söt som socker





Hans kärlek till lera och geggamoja är vid det här laget känt över flera länder. Det började tidigt.



Han visade tidigt vilka intressen han hade:








Idag så har det lilla knytet blivit 7 år gammal. Han är fenomenal på att snickra, springa, klättra, åka skridskor och på att köra Mario Kart. Han har en härlig humor och är en glad, finurlig unge.

Framför allt så är han vår!








Kommentarer
Postat av: Åsa

Vilken underbar liten kärleksförklaring.....

2009-11-21 @ 06:56:52
URL: http://www.brakstakarna.se
Postat av: Sabine

Det gör nästan ont i en, så mycket älskar man sina barn. Jag förstår precis din kärleksförklaring till er fina, gulliga lilla busHjalmar.

2009-11-22 @ 09:24:21
URL: http://www.mitchenskennel.se
Postat av: Sanna

Tack Åsa!



Sabine: Ja, det är otroliga känslor man släpper lös när man får barn!

2009-11-22 @ 13:29:55
Postat av: Svekhult-ia

Åhh, det var fint skrivet torkar förstulet en tår



De blir väl aldrig för stora för att kramas och pussas på, hoppas jag!!??

2009-11-23 @ 10:51:50
URL: http://www.svekhult.com/hundia
Postat av: Sanna

Ia: Nej, det hade jag inte tänkt mej. Ler Än så länge är jag starkare än han och kan hålla fast honom!



Kram!

2009-11-24 @ 22:32:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0