Det krävs en hel by.
Anonymitet.
Anonymiteten är det största hotet just nu i Sverige.
I vårt pyttelilla land, så har vi gjort det till kotym att ignorera andras barns beteende.
Istället för att ta tag i barnet som klottrat ner busshytten, sparkat sönder papperskorgen eller smygrökt bakom husen, så tittar man åt ett annat håll.
Tänker att, jag vet ju inte vems barn det där är. Eller ännu värre: Kan föräldrarna inte hålla ordning på sina ungar.
De flesta föräldrarna kan hålla ordning på sina ungar, men inte jämt. Tillslut så blir de såpass gamla att de måste få lite mer frihet. Det är då resten av byn måste ge en hjälpande hand. Se er om. Ser ni ungar som behöver få reglerna förklarade för sig, så gör det. Blunda inte.
Ta erat vuxenansvar!
Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn!
Håller fullständig med dig.
Du sätter huvudet på spiken. Om alla slutade att blunda och se bort så skulle världen bli en bättre plats och barnen må bättre.
I Williams klass gjorde vi en överenskommelse, att ser vi något annat barn göra något dumt så ska vi säga ifrån, läxa upp dem helt enkelt. Det blev vi dock starkt avrådda ifrån av skolchefen i kommunen, då "det kan få obehagliga rättsliga efterspel".
Men det är ju den rädslan, och rädslan för att lägga sig i som är farlig!!!
Om William gör något dumt så vill jag att han får veta det, och helst jag också.
Så rätt!!! Håller så med i det ni bägge skriver!!
