Sannas lilla blå!

Nej, nu är måttet rågat.

Jag blir tokig. Vi har en fullt utvecklad vinter i November. Nästa person som jag hör prata om global uppvärmning tänker jag gräva ner i snön!
Det enda som står för någon global uppvärmning är att vårat elskåp, med en snabbt snurrande skiva i, står utomhus. Den kanske kan värma upp stolpen i allafall.

Stålsätter mej just nu för att släppa ut mina stackars hundar i 17 -.




Bilden har jag snott här.


Ha det!

Jag vet inte om ni har sett att det har blivit vinter?

Hemma är det snökaos. Snön vräker ner och vi har åtskilliga decimeter med snö. Kallt är det också, och nordanvind ...

Pannrummet går ju inte så snabbt framåt. Det där med att snickra utomhus i snöstorm, det är ju inte varesig lätt eller ens lämpligt. Henrik är ute och spikar och kommer in med kylskador som ser ut som brännskador på händerna.

Vi har precis hittat gränsen för hur mycket elpatronen kan värma. Japp, så nu tar vi och slutar upp med nordanvind och snö tack. Jag har sovit i dag under två täcken och två filtar och tyckte inte ens att det var varmt ...
Jag har en inneboende sovmotor som gör att jag max har ett sommartäcke på mig om det är varmare än 19 grader i sovrummet. Resten får ni räkna ut själva.

Om jag nu skall fortsätta gnället så kommer det handla om vägen, snön, snön och vägen ...

Om jag inte skall fortsätta gnället så kan jag berätta om sonen som är stolt ägare av fem stycken hamstrar (zhu zhu pets, leksaker).



 Jag kan berätta om grabben som åker skidor och lyckligt får hjälpa pappa att försöka att elda i spisen i källaren. Varför han är lycklig över det, är för att han har klara pyromantendenser ... *Suck*

Jag kan berätta om grabben, som faktiskt läser så bra nu att jag sitter med en stolt klump i halsen när han gör läsläxan.

Jag skulle kunna berätta om sälenresan och om hur mycket vi ser fram emot den.
Jag skulle också kunna berätta om våra unghundar som faktiskt är riktiga små terrorister å ena sidan och ljuvliga små varelser å andra sidan.

Men det gör jag inte ...
Jag gnäller över snön ... och över vägen ...

Jag har mer än en gång förvisat mej själv ut på trappan för att lugna ner mej.

Jag menar kalaset. Jag överlevde.

Ni skall se när skolbussen stannar och det bara väller ut barn. Alla dundrar in i hallen kastar av sig kläderna i en hög, som efter 15 sekunder är ett berg. Springer upp för trappan in i lekrummet ... och sedan så är dom försvunna ...

Jag kan knappt fatta hur lätt det gick i år. Alla barnen bara fungerar.  Visst var det några tårar och några fula ord, men i huvudsak så gick det helt fantastiskt bra.

Barn i dag är inte lite längre fram än vad jag var. Dom är MYCKET längre fram. Jag hittade två pojkar och två flickor pussandes i soffan. 8 år ... *Jösses*


Sedan finns det ju saker som värmer hjärtat mer än annat.

Tösen som smyger ner till mej i köket och berättar om vad som har hänt under dagen.
-Sanna, hör här: RRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRRR

R:et har satt sig, äntligen. Ögonen strålar starkare än en uppåtgående sol.

Grabben som kommer ner för att berätta:
-Jag brukar inte gilla att gå på kalas. Men hit tycker jag är roligt att komma!


ÅH, DESSA LJUVLIGA UNGAR!!!!!

I morgon smäller det. 11 stycken huliganer kommer hem och skall stanna fram till 17.

Undrar hur vi skall överleva det?



Ha det!

... och var f-n är den globala uppvärmningen någonstans?

Satte mej i diket i morse. Vägen som var under mej försvann plötsligt ner i ett dike.

Jättekul ...

*Hrmpf*

Jag drömde om att jag gick och la mej och sov middag. Inte bara en gång utan jag fick sova middag TVÅ gånger på samma dag.

Lyckan när jag kröp ner i sängen andra gången var fantastisk.


När man drömmer om att man vill sova ... är det ett tecken på något?

Ikväll är det Disco på skolan. Så då blir det livat.
Alla barnen ser fram emot discot.


För säkerhets skull så skall jag ha tre barn här hemma som skall vara här fram till att discot börjar.





Men jag skall inte ha några i vardagsrummet.

*Skratt*

Då kommer 7-åringen här hemma att transformeras till en 8-åring.


Så det kan bli ...

Världens bästa Ingela var här igår och hjälpte mej med miljoner leksaker. Vi slängde allt som var trasigt innan sonen kom hem. Därefter fick han välja vad han ville ha kvar och inte.
Vi slängde två hela säckar. Det märks inte ...
Det är fortfarande knökfullt ...

Pojken har lika mycket leksaker som det finns i ett mindre u-land.

*Suck*

Men nu är 99% uppe i hans nya rum. Nu försöker jag avsluta hans abonnemang på mitt vardagsrum. Nu vill jag ha det tillbaka.

Tänk tanken ... Inga fler Wii-spelande 8 åringar i vardagsrummet. Ingen mer golgatavandringar över legot för att komma in och kunna se på tv.


Yeah!

Ni skall få se några kort.

Det här första föreställer Cingino Dammen i Italien:



Visst är det vackert.

Men vi skall gå lite närmare och kika lite nogrannare på dammbygget.



Ser ni dom konstiga prickarna?
Inte är det väl så att dammen håller på att spricka?

Åh, fasa ....

Vi går steget närmare ändå:




Visst är dom fantastiska!

Vi pratar klövar här. Inga apor som består av armar, ben och är smidiga till tusen, utan hårda klövar som pekar åt samma håll.

Så, får jag presentera:





Det här är en European IBEX.
Det dom är ute efter på dammväggen är speciella växter som växer där och saltet.


Fantastiska djur!


Ha det!

Sonen kämpar med läsningen. Jag tycker att han läser bra nu.
Det är naturligtvis inte helt flytande, men i det stora hela så läser han bra.

Men varför i hela fridens namn håller vi fast vid orden som inte stavas som dom låter.

Gömt
Hjälpa
Geting
Ring
Källare
kjol
arg
dricka
garage
regn

Varför stavas droppe med o och mått med å.

Varför blir fick, fick, och inte fisk.
Det hade varit klokare om man hade kunnat dubbelteckna k.

... och vad är det för en tokstolle som har satt ett d framför djur?

I djungelns djup ett djävulskt djur
på djärve djäknen låg på lur.

Alla skall vi lära oss dom här orden ... alla ... Varför skall vi slösa bort så mycket tid.


Så tokigt ...


Ha det!

En äldre kvinna stod vid relingen på ett kryssningsfartyg och höll hårt i sin hatt så att den inte skulle flyga iväg.

En gentleman gick fram till henne och sa:
"Ursäkta mig. Jag ville inte verka framfusig, men vet damen om att hennes kjol blåser upp i den starka vinden?

 

"Ja, det vet jag, men jag behöver båda händerna för att hålla hatten på plats." Svarade kvinnan.

"Men är ni medveten om att ni inte har några underbyxor på er, och att era privata
delar blottas när kjolen blåser upp?" Frågade den hjälpsamme mannen.

Kvinnan tittade på honom och sedan ner på den uppblåsta kjolen, och svarade:

"Min gode man, allt du ser där nere är över 75 år gammalt. Hatten köpte jag idag!"

Glöggpaus i solskenet

Nej, inte mer nu ...
Hur tänker vädergudarna egentligen ...?

Vi skall ju ha upp taket på pannrummet ju!





Jag menar ... inte f-n vill jag ha Henrik uppe på ett brant tak med snö på!

Huvva!

Hjalmars lekrum börjar bli klart. Än är det saker som skall målas och fixas, men själva rummet är klart.
Igår åkte hela familjen till Ikea och shoppade.

En soffa och två små bord.

Sonen blev så nöjd att han kröp ner i soffan och bäddade ner sig. Så där sover han gott i natt.



Han har dock fått en extra madrass och lakan ...

Men visst blir det fint!


Ha det!

En sådan där trollkonstnär ...?

Men andra verkar tycka att det är roligt ...

Nu är vi några timmar senare.

Nu i morse innan jag åkte hemifrån så såg det ut så här:



Bakre väggen är klar den med. Den skall bara ställas upp.

Ha det!

Nu börjar pannrummet få väggar.



Pannan har kommit och står just nu på gårdsplanen. Snart skall den få komma in i ett hus. Det skall bara bli några fler väggar på huset och ... lite tak ...


Ha det!

Åh, detta ljuvliga väder. Solstrålarna står som spön i backen till skillnad mot regnet. Regnet som har fallit dom senaste dagarna har fått mej att vilja gå i ide.
Det stormade i går kväll så att jag trodde att allt skulle släppa från sina fästen och flyga iväg.

Igår var vi i Göteborg ch firade min far. God landgång och smaskig tårta. Roligt att träffa alla i familjen. Även en kusin som jag nog inte har träffat på närmare 20 år. Skoj!

Henrik hjälpte mej i förrgår att lägga in det nya golvet i Hjalmars rum. Så nu skall listerna på plats i dag och sedan skall vi börja inreda. Så skoj!

Kanske lite mindre skoj för sonen som måste sovra bland sina leksaker. Men det är en sak som han får vänja sig vid.


Ha det!

Vi hade en sådan tur att vi fick låna ett barn.

Världens finaste Milla, sov över.



Underbara ungar!