Sannas lilla blå!

Om det var en fön igår. Då har någon satt på 10 byggfläktar idag.
Attans vad det blåser!
Där flög Hjalmars badbåt förbi i axelhöjd ... Jösses!

Ovan skrev jag innan vi åkte till simskolan. Nu när vi kom hem så blåser det inte hälften så mycket. Henrik har lånat både en såmaskin och en traktor. Såmaskinen eftersom hans är ombyggd till att bara så vallfrö och traktorn för att såmaskinen är väldigt liten och gullig. Så det ser lite gulligt ut när en pytteliten traktor med en pytteliten såmaskin är ute och åker på fältet.

Hjalmar har kämpat idag på simskolan. Nu börjar dom flesta kunna ta sig fram i vattnet och han vill inte vara sämre. Han har kämpat så mycket att han inte ens frös efteråt.

Ha det! 

Lördagen var jobbig, men rolig.

Hjalmar och jag åkte iväg och träffade andra mammor med barn i samma åldrar.

Det känns lite fantastiskt. Vi har "träffats" på samma forum för mer än 6 år sedan. Jag har inte sett varesig Emelia eller Emrik sedan dom var 1 år gamla. Dom är sig verkligen lika och det märks på flera sätt hur lika dom är Hjalmar i utveckling och vad som är "inne" när man är 5,5 år.

Vi fick en härlig dag i solen med barn som, efter den första tiden av blygsel, lekte helt själva jättelänge.
Vad skönt det är att ha så stort barn. Inget springa efter och kolla och ingen oro för vad dom gör.

Det är inte klokt att just vi tre har fått så fina barn!

Birka hade fixat Tacosgratäng som var supergod. Jag tror att Hjalmar knäckte halva formen själv...
Solen sken och när Hjalmar och jag åkte därifrån så var vi vackert solröda båda två. Mitt röda har gått bort och Hjalmar är knallbrun... Orättvist!

Därefter så åkte jag och Hjalmar vidare till Henriks lillebror som fyllde 40. Det är ju spännade att komma in till stan ibland. Lite vemodigt också eftersom dom bor 150 meter från där AR-kontor låg och jag jobbade med Far och Mor.
Där även Minital Janne jobbade. Janne som inte heller lever längre.
Massor av minnen kom och gick medan jag parkerade bilen och vi sakta gick mot Kristers port. Där krockade cyklisten med min bil, där stannade jag och vände trots att man inte fick... Tankarna kom tillbaka som jag hade då... Om krånglande datorer på Sahlgrenska om krångliga faxar och knäppa kunder. Om roliga kunder och hur livet var då när man var i mitten av 20-talet.

Hjalmar och jag tog hissen upp och den lille pojken skakade av fasa inför hissen som hade gallerdörr. Jag hatade också sådana hissar innan, så jag antar att det är arv efter mej.

Vi kom upp och efter ett kort tag så var den lilla tvåan fylld med 40 pers... Varmt blev det!
God mat var det och smaskig tårta med Hallongojs till. Mums.

Vi var rätt färdiga alla tre och gick rätt tidigt. 

Det var inte helt fel att komma hem. Inte fel med kudden.

Härligt. 

Jag kan inte förstå hur hennes mamma skall kunna överleva. Hur hon skall orka att gå vidare. När man tänker på hur förtvivlad, livrädd och hur dåligt den stackars tösen mådde den sista tiden hon levde.
Jag får tårar i ögonen bara jag tänker på henne.

Ett sådant djävla svin!

Till alla barn som överlevde 30, 40, 50, 60 och 70 talet


Först så överlevde vi att födas av Mammor som rökte och drack under graviditeten.
Dom tog magnecyl och alla möjliga läkemedel, åt blue cheese dressing samt åt tonfisk direkt ur burken men blev aldrig testade för diabetes.

Efter detta trauma blev vi lagd på mage för att sova i en spjälsäng målad i en rosa eller babyblå färg med hög blyhalt.

Vi hade ingen barnsäkerhet på medicinburkar, Dörrar eller fönster och när vi cyklade hade vi ingen hjälm!! För att inte tala om vilken risk vi tog när vi liftade.

Som spädbarn och barn åkte man bil utan barnstol, bilkudde ,säkerhetsbälte eller airbag.

Vi drack vatten direkt ur trädgårdsslangen och INTE ur glas eller flaska.

Vi delade läsk med flera kompisar och drack direkt ur flaskan och INGEN dog av detta.

Vi åt muffins, Mammas bullar, vitt bröd, riktigt smör och för mycket socker på cornflakes och i långfilen, Inte blev vi överviktiga för det!!

För att

VI VAR ALLTID UTE OCH LEKTE!!!

Vi kunde gå hemifrån på morgonen leka hela dan och kom hem när gatlyktorna var tända.

Ingen kunde nå oss på hela dan OCH VI VAR OKEJ!!

I timmar kunde vi bygga lådbilar av skräp för att sedan åka ned för någon backe och då upptäcka att vi glömt bromsarna.

Efter att vi åkt in i träd och buskar ett par gånger lärde vi oss att lösa problemet.

Vi hade inga Playstation, nindendos, X-box, ingen video eller DVD, inga 150 kanaler
På TV,n inget surroundljud, CDspelare inga MOBILTELEFONER, DATORER inget Internet eller MSN
Vi hade VÄNNER och dom fann vi UTOMHUS!!

Vi föll från träd och tak, skar oss, Bröt armar och ben, slog ut tänder!!
Och inte blev någon stämd eller anmäld för det.

Vi åt maskar och kakor gjorda av sand eller jord
Och inte fortsatte maskarna att leva i magen!!

Vi fick luftgevär vid 10års ålder, vi hittade på spel och lekar med hjälp av en pinne och en tennisboll, och fast man sa att det kunde hända, så var det inte så många som fick sina ögon utpetade av pinnar.

Vi cyklade eller gick till kompisar, ringde eller knackade på och ibland steg vi bara in och pratade med dem.

Fotbollslaget hade uttagningar och alla blev inte uttagna, dom som inte blev det, fick lära sig att handskas med besvikelsen .
OTROLIGT ELLER HUR!!??

Tanken på att våra föräldrar skulle stå på vår sida om vi bröt mot lagen fanns inte
Dom var faktiskt lagens högra arm!!

Denna generation har faktisk fostrat dom största risktagarna, problemlösarna och investerarna någonsin.

Dom senaste 50 åren har varit en explosion av uppfinningar och nya ideèr
Vi hade frihet, misslyckanden, framgång och ansvar och vi lärde oss att ta allt detta!!

Om du är en av dem så
GRATTIS

Du kanske vill dela med dig av detta till andra som som har haft turen att få växa upp som barn den tiden innan ADVOKATER och MYNDIGHETER reglerade ditt liv för
"DITT EGET BÄSTA"??

Och när du ända håller på!!
Berätta för dina barn hur modiga och( lyckliga) deras föräldrar var

Den här är knyckt från familjenolsson.blogg.se