Sommarväder

Visst är det härligt!

Tänk om man kunde spara lite sommar i en burk.

Lite ljus och lite värme ...


Ha det!

Sommarpratare

Nu är det igång.
Kl 13:00 i P1.

När jag hör vinjetten till Sommar i P1 så får jag tårar i ögonen. Jag ser framför mej vardagsrummet ute på Askerön. Altandörren står öppen och det är sommarlov.
Mamma lyssnar medans hon sitter i stolen ute i solen. Eller går omkring i köket.
Jag äter filmjölk med äpple och är nästan 11 år.

Det är nästan så jag kan känna havets vind mot mina kinder. Känna solen, höra sommarpratarna i min barndom.

Sedan så börjar årets sommarpratare prata och minnet bleknar.

Jag tänker lyssna på Sommar i P1. Det tänker jag.  Kanske kommer tårarna att sina så småning. Kanske kommer minnesbilden att bytas mot en annan. Men under tiden så torkar jag så diskret jag kan, mina tårar, medan radion skrålar "Sommar - sommar - sommar.


Ha det!

Fopolls-VM

Jag gillar inte sport något särskilt. Men OS kan vara skoj. Fopoll är det däremot inte.

Hittade en förklaring på Youtube varför fopollsspelare rullar runt på gräset och håller sig om olika kroppsdelar.



Aha, så är det.

Små grodorna?

Har ni också undrat varför vi i hela fridens namn skuttar som dom små grodorna runt den stora dolmen midsommarstången?

Jag hittade svaret på Wikipedia.

Små grodorna är en sång, med tillhörande dans, som i Sverige främst förknippas med midsommarfirande och dans kring midsommarstång, men ibland sjungs sången även på julen då det dansas runt julgranen. Dansen utförs hoppandes på huk, och då orden öron och svansar sjunges viftar de dansande med händerna vid sina öron och svanskotor. Ibland fortsätter man med fler verser om andra djur, men om de har svansar och öron ersätts ordet "ej" - Båd´öron, båd´öron och svansar hava de", båd' avser ordet "både".

Melodin har spårats till en militärmarsch från den franska revolutionen, "La Chanson de l’Oignon" ("Löksången)",[1] med refrängen "Au pas, camarade, au pas camarade / au pas, au pas, au pas! (I takt, kamrat!). Det berättas av fransmännens dåtida fiender, britterna, med nedsättande ironi ändrade texten till "Au pas, grenouilles!" ("I takt, små grodor!"). Melodin förekommer fortfarande i en barnvisa på franska med originaltexten "Au pas camarades". Hur den hamnade i Sverige är ännu (1999) obekant, men texten på engelska antas ha inspirerat.

Sången betraktas dock av många i Sverige som en viktig del av det svenska kulturarvet och den svenska ambassaden i Paris använde 2003 sången som en del av ett test på svensk anknytning för att få behålla sitt svenska medborgarskap.[2]

Små grodorna, små grodorna är lustiga att se.
Små grodorna, små grodorna är lustiga att se.
Ej öron, ej öron, ej svansar hava de.
Ej öron, ej öron, ej svansar hava de.
Kou ack ack ack, kou ack ack ack,
kou ack ack ack ack kaa.
Kou ack ack ack, kou ack ack ack,
kou ack ack ack ack kaa.

Glad midsommar!!!!



Önskar Henrik, Hjalmar och Sanna

Legoland och Lalandia

Vilken resa.

Vi åkte hemifrån på tisdag förmiddag. Hundar, valpar, kanin och får hade egna skötare.

Sonen satt därbak och hoppade. Han hade sett fram emot den här resan lääääänge. Det som slog högst, var inte Legoland, eller badet. Det som slog högst var att få bo tillsammans med Milla och Malte. Han drömde om att han, Milla och Malte skulle få ett eget rum att bo i. Tillsammans.

Sista timmen så satt han som klistrad och tittade på gps:en. För varje minut som tickade ner så resulterade det i ett vrål från baksätet. Nu är det bara 54 minuter kvar. 54 minuter kvar. 54 minuter kvar. Nu är det 53 minuter kvar. 53 minuter kvar. 53 minuter kvar. Nu är det 52 minuter kvar ... osv.

Förstår ni hur långt det känns som att det är kvar för hans föräldrar då?  *Tar mej för pannan*

Sedan kom vi fram. Lyckan var total. Vi fick varsitt armband som var nyckeln till huset, inträde på Lalandia, inträde på området för bilen, badskåpet inne på lalandia. Coolt.



Vi åkte i väg på kvällen och testade Monkey Tonky land. Där sprang dom sig trötta i någon timme. Sedan var det dags för hoppning.

Vilken hoppning sedan. Jag var grymt avundsjuk!













På kvällen efter lek, stoj, lång resa och hoppning så hade man kunnat tro att barnen skulle somna som klubbade ...
Men nej. Milla och Hjalmar hade vi lagt på golvet i ett rum och där låg dom och tjattrade så väggarna bågnade.

Tillslut så somnade dom små vildarna. Jag tror att det var vid 23:30 tiden.

06:30 så gick reveljen i Hjalmars huvud. Då gick han upp och började vänta på oss andra. Han väntade i många timmar innan vi ens vaknade.
Men tillslut så var vi alla vakna, mätta, färdigpackade och instoppade i bilarna.

Mot Legoland!



Här började äventyret. Det fanns så mycket att se på och så mycket att åka så man blev lite snurrig. 

Olika saker åktes i en hiskelig fart.



Saker tittades på och testades.



Som ni ser var det lite muligt och nästan småkallt.





Ibland kändes väntan väldigt lång ...



Jag har ju glömt att berätta ...

Bozz var ju med!



Danskarna är ett förstående folk, som ställer ut hundvattenskålar med ojämna mellanrum.

Här halar dom sig upp, upp, upp!



Milla och Hjalmar satt ihop under hela tiden. Dom lämnade inte varandras sida. Dom är helt underbara att bara titta på. Tillslut så döpte vi dom till Knoll och Tott. Vem som var vem har vi däremot ingen som helst aning om.



Det fanns MYCKET att titta på som sagt.





Nu äntligen hittade vi en lugn åkattraktion som jag kunde åka med på.



Temat här var pirater.












Men nu ... Nu var det lunchdags!



Hrrm ... Kan ni kika hit allihop?



Hej!!!
Här någonstans så blev plötsligt vädret jättevarmt.

Medan vi åt klart, så gick barnen iväg och åkte lite på egen hand.



Oj, jösses ... Hur skall vi hinna? Vi hade ju satt upp tid på körskolan. Klart att dom skulle ta körkort!

Fort iväg till körskolan. 

Där blev dom indelade i olika grupper som grundade sig på vilka länder dom var ifrån.
Här nedan står hela den svenka gruppen och lyssnar noggrant på vad alla skyltar betyder. 
Eller gör verkligen alla det?

 

Nu är det snart igång!











Om man nu skall räcka ut höger hand när man skall svänga höger och vänster när man skall svänga vänster.

Hur gör man då när man skall rakt fram?



Man måste ju testa att tanka!









Sedan var det klart. Bara att parkera bilen och hämta sitt körkort.





Tre stolta körkortsägare!



Sedan så åkte dom vidare.

Kållerado i flumeridestil.



Här kommer dom!



Slutar i ett moln av vatten!



Nu var det en rolig robot som skulle programmeras och åkas. Full rulle var det!
Den var inne i ett mörkt rum så inte ett kort blev det.

Men nästa sak var ute i friska luften.



Knoll och Tott skulle naturligtvis åka tillsammans trots att det knappt var kö.



Lena fick också fart på sin båt.



Här går det undan!



Å sen då?
Ja, då byter man ju plats ju!




Därefter så var det dags för den högsta och hemskaste berg och dalbanan.
Med facit i hand och när jag tittar på korten så ångrar jag att jag inte pratade ur honom från den här.



Lillkillen ... Han ser dödsförskräckt ut ...

Men nu är det dags att gå ut från Legoland och gå och bada på lalandia istället.

Jag hade inte med mig kameran in där. Men det var vattenrutschbanor, vågmaskiner, lekland och en grotta. Full rulle.

Därefter hem grilla grillspett och ta det lugnt. För oss vuxna i allafall. 
Barnen?
Ja, men dom var ju ute på lekplatsen såklart.
Vid 22.30 tiden så fick vi ner dom i sängarna. 

Dagen efter så var det hemgång. Henrik, Hjalmar och jag åkte ut till havet och badade, de andra tog vägen om gränshandeln i Flensburg. 

Vi hittade en sandstrand med massor av flintastenar. Pojken kunde bada precis som han var skapt. Han hittade något ton med stenar som naturligtvis fick följa med hem.

Vi kom hem solbrända, trötta och nöjda.

En härlig resa!



Hemma igen!

Återkommer i morgon.

Sonen är helt slut, vi är lindrigt sagt solbrända.

Men lyckliga.

Ljuvlig semester!

SMS-inlägg

dsc00815 (MMS)


Simträning.

Det har simmats i veckan.
Nu är vi tillbaka där vi slutade. Nu känns det som att han börjar få tillbaka lite vana.

När vi var i Uddevalla häromdagen så skulle han bada i havet. Vi kom ner till stranden, jag konstaterade att det var lågvatten. Hjalmar blev förskräckt.

-Mamma, nu har det varit så varmt att havet nästan har ångat bort!


Nu börjar planeringen ta form

Hundar hemma. Hundvakter fixade. Valpar iväg. Får hemma. Fårvakt fixad.
Tvätt snart klar. Packning absolut inte klar.
Planering påbörjad.


Det blir bra det här.

Legoland, here we come! (Ja, jag pratar engelska med danskar ...)


Kaninen ...!

Jag har glömt kaninen!


 

Härligt väder!

Vi håller på att simmträna. Nästa vecka på tisdag så smäller det. Då skall vi till Legoland och försäkerhets skull bo inne på badlandet Lalandia.
Där är det bra om man kan simma ordentligt ...

Gossen simmar rätt hyfsat. Men så här i början på säsongen så känner jag mej lite skakig över hur han skall klara ett badland.

Så därför så åker sonen i sjön med huvudet före varje dag just nu. Till och med flera gånger varje dag.

Gissa vem som tycker det är toppen?

Jag behöver inte tvinga honom, om man säger så ...

*Fniss*


För två veckor sedan

Så ringde dom hem från skolan.

Dom hade hittat en dosa snus i gossens ryggsäck. Dom fnissade och jag blev så trött.

Inte redan tänkte jag. Han är ju bara 7 ...

 

Men jodå, i väskan låg en dosa portionssnus. *Suck*

Å andra sidan fick jag en chans att berätta vilket gift det är och hur mycket det förstör. Han hade ju inte vågat mer än att visa dosan för några kompisar.

Jag hoppas att det har gjort ett outplånligt intryck ...

Jag hoppas.

 


Tack och lov



Inte förrän till hösten!

Det är sommarlov!

Astrid Lindgrens Värld

Ja, gudars en sådan resa.

Vi startade klockan 06:00 från Nygård. Innan vi hade kommit ner till Kungälv så hade första barnet kräkts.
Men "fröknarna" hanterade det ypperligt bra.

Många föräldrar var vi med. Det kändes bra. Alla barn var spända som fiolsträngar. Dom hade ju längtat så!

Resan gick genom landet. Emil, Lotta och Andra Lindgrenfilmer rullade på uppe på DVD:n. Sångerna gick genom bussen. Barn kräktes och barn fnissade.

Frukost åts, in i bussen och iväg. Fler barn kräktes.

Sedan var vi framme då.

Jag spände snabbt på "mina" barn ett armband var med mitt mobilnummer. Sedan var det igång.

Upp till Katthult för första föreställningen med Emil i soppskålen.



Det var minst lika roligt att se på våra barns ansiktsuttryck som att se på föreställningarna.
Från Katthult så drog vi vidare till Madicken.



Där stackars Abbe först nästan drunknade och sedan nästan dog av lunginflammation. Barnen blev som statyer av allt prat om död och elände för att sedan spricka upp i jätteleenden när allt blev så bra på slutet.

Därefter så tog vi Karlsson.
Karlsson och Lillebror jagade Tjuvar och skrämdes.



Nu började vi närma oss 12:00 tiden och vi pratade med varandra om hur vi skulle hinna med att äta. Det gick ju föreställningar hela tiden. Vi ville ju se alla! Alla går ju inte att se, utan det som tillslut fick stryka på foten var Bröderna Lejonhjärta. För mig var valet enkelt eftersom Hjalmar inte har fått höra boken eller fått se filmen än.
Men "mitt" andra barn som jag hade ansvar för, hade nog viljat gå upp till Törnrosdalen och träffat bröderna och gett lösenordet till vakterna. Vilket lösenord? Jamen! Kommer ni inte ihåg?
"All makt åt Tengil, vår befriare!"

Men nu var det iallafall hög tid att gå till Villa Villerkulla!



(Jag har naturligtvis inte pratat med alla dessa barn och deras föräldrar om ifall jag får lägga ut dom här korten på nätet, men jag hoppas att om någon invänder så kontaktar dom mej på sanna.nilsson1@tele2.se, så tar jag naturligtvis bort korten!) En ledtråd är att hela balkongen är full av Nygårdbarn.



Här bestämde vi oss för i vår lilla grupp att vi tar glassen nu och maten senare.

Så efter sjörövarna hade släppt Kapten Långstrump.



Så gick vi vidare. Flottar fanns som måste provas.



Rutschkanor fanns också på vägen som måste testas.



Det hanns att leka en hel del på vägen upp mot Rasmus på Luffen.



Rasmus rymde från Västerhaga barnhem. Träffade Oskar och fick äntligen sin familj.
Inte ett vuxet öga var torrt.

På vägen från Rasmus så hittade vi en drös med pyttesmå hus. Det bästa med dom små husen?
Alla barn kunde komma in, men inga vuxna.



Fast nu var det bråttom upp till Mattisborgen.
Så nu drog vi i rask takt för att titta på Ronja.



Visst är borgen fin! Jag tycker att den undebart fin och välgjord. Barnen fick klättra i borgen och prata med alla skådespelarna på alla platserna. 



Runt borgen så fanns det stora bergsknallar som var uppbyggda. Det uppskattades mycket av barnen. Fast ett av dom inte kände för att bli foftgraferat ...





Nu var det full fart igen!

På vägen ner från Mattisborgen så mötte vi Rasmus och Oskar som var ute på luffen.



Inte nudda marken banan gicks igenom. Funderar just nu på om föräldrarna till dom barnen tycker att det är ok att få ut dom på bild ... Jag avvaktar ...

Därefter så gick vi och åt iallafall. Köttbullar med mos gick i barnen i en hastighet som liknade ljuset. Jag vet inte riktigt men jag tror att sonen drog i sig 10 stycken och dubbla portioner med mos. Mitt lånebarn gick inte av för hackor hon heller. 6 köttbullar senare så var vi på väg igen.

Nu hälsade vi på hemma hos Karlsson





Vi hade ett toppenväder. Mulet och uppehåll. 17-18 grader varmt.
Det kunde faktiskt inte vara så mycket bättre.
Det var inte särskilt mycket folk så vi fick bra sittplatser överallt och kunde leka på alla ställen som barnen ville.

Hur vi tog sig mellan alla föreställningarna?
Jo, vi vuxna traskade och gick. Vissa av oss drog skrindor med grejor andra bar lasten på ryggen.
Barnen?

Ja, dom sprang, såklart!



Full fart genom parken var det. I 7 timmar ...

Sedan var det dags för Pippi igen.

Kling, Klang och Prussiluskan skulle minsann ha in Pippi på ett barnhem och en Cirkus var i stan.





Därefter så var det full fart upp till till en föreställning till med Ronja.



Full fart från Ronja ner till Nils Karlsson Pyssling





... och precis som att allt annat var stort, så var också "Guldfisken" på utsidan i dammen jättestor.



Som tur var så hade jag omyte med till Hjalmar, så han slapp ramla i vattnet!

Tjuvarna hade vi jagat halva dagen. Dom hade synts både här och där under dagen. Men aldrig där vi var ...

Men nu hittade barnen en av dom!

Han låg och sov i sin cell inne i Polishuset.



Han snarkade och sov och vaknade trots att det stod en hel drös med ungar och tittade på honom och sa SCHHHHH! Jättehögt.



Polishuset var också skoj att kika på.

Nu börjar det dra ihop sig till hemgång.

Barnen börjar bli trötta på allvar och jag med kan kan jag säga. Bussen börjar kännas som ett bra alternativ.

Barnen och vi andra lastas på och sedan så somnar en drös ungar på tre röda. Efter en timme så var det pannkakor och dricka. In i bussen igen och iväg.

Nu hade man kunnat tro att barnen skulle knoppa in lite stillsamt. Men icke.
Det pratades, sjöngs och var ett pratande som hade kunnat smälta ett berg eller två.

Naturligtvis så måddes det illa också. Men inte lika mycket kändes det som, som på vägen ner.

Filmerna kom på och lugnet lägrade sig så småningom. Flera av dom små hjältarna somnade inte förrän vi bara var några mil hemifrån. En hjälte somnade inte alls ...

Gissa vem?

Jag väckte honom 05:30. Buss i nästan 5 timmar, 7 timmar springandes, 5 timmar i buss igen.

När vi kom hem så bad han för första gången i sitt liv om att få gå och lägga sig.

-Snälla mamma ... Jag vill sova nu!

Bara det är ett minne för livet. Men jag kan varmt rekomendera Astrid Lindgrens Värld. Vi hade undebart roligt, både barn och vuxna. Jag är dessutom jätteglad att jag kunde vara med på resan, så jag också fick vara med. Massa tack till dom högt kompetenta "reseledarna".




Ha det!









Stor dag

I år har vi 10-årsjubileum på många saker.

För 10 år sedan köpte vi gården.
För 10 år sedan så blev vi med Finullsfår.
För snart 10 år sedan så kom det en liten prins, som heter Malte till världen. Hans mamma var tvungen att vänta över den här dagen innan han fick komma.

För 10 år sedan, just det här datumet så gifte vi oss. Solen sken, alla var i stort sett här. Vi gifte oss på logen utan präst.

Ja, jösses ... Plötsligt så kan man säga att man har varit gift i 10 år.

Grattis min Älskling på bröllopsdagen!

Hur vi skall fira den?

I kyrkan ...
Eftersom det inte bara är vi som har en stor dag. Idag skall gossen äntligen få sitt efterlängtade sommarlov!

Men jag tycker att man kan igen bröllopsdagen en annan dag. En dag som inte redan skall tillbringas i kyrkan.


Ha det!

SMS-inlägg

dsc00813 (MMS)


Häxhjälp sökes!

På tisdag så skall vi till Astrid Lindgrens Värld i Vimmerby.

Nu ser det ut som att det skall regna den dagen ...?

http://vader.hitta.se/vaer.aspx?id=14819061

Så kan vi naturligtvis inte ha det. Så nu efterlyser jag en erfaren häxa som kan fördriva regnmolnen från Astrid Lindgrens värld till åkrarna vid sidan av.

Har vi någon platssökande?


Att vara förälder ...

 










SMS-inlägg

dsc00778 (MMS)


Ny hundgård

Vad gör ni denna vackra sommardag?



Henrik, Peter och Hjalmar gjuter en ny hundgård.
Mycket gjutande skall det bli denna sommar.


















Ha det!


Något av det dummaste jag har sett

Center-Jonas vill ha fler röster ...
Så han tycker att ni skall rösta på centern efter att ha sett nedan film.




Muahahahahahahahaha!!!!!

Då håller vi tummarna då ...

Igår slog vi förstaskörden. Killen som skall pressa började i vanlig ordning att serva pressen när Henrik ringde och sa att han skulle slå. Därefter så ringde han och sa att en del var kass och att den kommer på fredag ...

Kan det inte vara så att man kanske skulle titta över sådana saker innan man ställer in den efter säsongen? Kanske inte när man skall börja använda den?

Mycket strul är det i allafall med pressning, väder och liknande.

Jag minns innan vi hade vi hade gård. Det var så lätt ... En solig dag var bra, en regnig var dålig. Easy as pie ...

Nu ...

Njaaaaa .... Lite mer värme tack. Inte mer regn nu. Men, varför regnar det aldrig. Skall solen hålla på att lysa på det här viset utan regn så blir det ju inget. Å andra sidan, skall det hålla på så här och regna så får vi ju aldrig in gräset.

Nej, det är nog som det gamla talesättet.

"En bonde blir aldrig nöjd med vädret."
(Fast just nu är det bra. Schhhh, säg inget högt bara)

Nu kör vi!

dsc00777 (MMS)

sommar


Valpkort

Inser när jag kikar på korten i bloggen att det faktiskt har hänt en hel del.

Här kommer lite nya kort.


Hjalmar och flicka 1



Stoooora valpar är det nu.

Dom både ser och hör. Tokmorrar, kastar sig över varandra. Man får sig någa riktigt härliga skratt emellanåt.

Lite olika personlighetsdrag börjar kunna urskiljas. Men man vet inte hur länge dom personlighetsdragen stannar. Här sker utvecklingen timme för timme. En tuff valp på förmiddagen ligger och sover och är inte så tuff på em ...

Ha det!


RSS 2.0